Sluta messa upp mitt huvud

Y saknar mig.
Han SMS:ade just från gymmet. Han lyssnar på de svenska schlagers jag gav honom och nu saknar han mig.
Jag vill inte att han ska säga så eftersom jag inte saknar honom längre.
Faktiskt. Det tog sju månader men häromdagen insåg jag att jag inte saknade honom längre. Jag kollade inte ens hans Facebook-sida fastän jag såg att han var inloggad och i färd med att ladda upp nya bilder. Bara en sån sak!
Nej, nu ska han inte komma här och messa upp mitt huvud igen för jag orkar inte vara sorgsen en enda dag till.
Jo, jag svarade på hans SMS men jag kommenterade inte hans saknad.
Han svarade: Minshalle tilde. Japp, ur Shirley Clamps Min kärlek. ”Min kärlek till dig” alltså.
Ja, han älskar mig hårt och det är ju härligt, men han måste inte säga det till mig.
Ty jag tyar inte mer!

Gilla, dela, följ gärna!

Det där SMS:et

Eftersom det är helg och läsarna är färre än vanligt så passar jag som vanligt på att komma med ett avslöjande.
Ni vet det där SMS:et jag hade ångest över för en vecka sedan… Det var egentligen två stycken. Det första skickade jag till Y och det andra till Italienaren. Hahaha så patetiskt.
Y svarade dagen därpå. ”Du får SMS:a mig när du vill – och jag menar det. Jag saknar dig också”, skrev han när jag bad om ursäkt för mitt tonårsaktiga beteende.
Även Italienaren hörde av sig och vi SMS:ade fram och tillbaka ett tag. Väldigt kryptiska meddelanden blev det (som så ofta).
Sedan var det tyst fram till igår då han ville tipsa om en film. ”Den är judisk och gay”. Jag kände redan till den (såklart) men tackade ödmjukt och önskade honom en fin helg.
Jag är en hyvens grabb men då och då skickar jag konstiga och oväntade SMS. Det är faktiskt inte så illa i det stora hela.

Gilla, dela, följ gärna!

Varför i helvete har jag inte tänkt på det tidigare?

Som ni vet så har jag slutat snusa en miljard gånger. Jag ska inte plåga er med det igen. Men! Jag kom på någonting idag.
Jag satt och terapipratade med mitt ex, för första gången på mycket länge.
Ja, jag blev glad när han sa att han saknade att laga mat i mitt kök.
Ja, jag blev glad när han sa att han saknade den där ”perfekta dagen”. Den var helt enkelt perfekt. Besök i Stockholmska kyrkor, judiska museet och stadsbiblioteket. Han handlade lite second hand-skivor och vi fikade på Ritorno.
Perfekt dag.
Ja, jag blev glad när han sa att den ”magiska tiden” är ett minne för livet och jag svarade hela tiden vuxna, mogna saker, som: ”Ja, man måste vara glad och tacksam över fina saker man fått uppleva istället för att sura när de förvandlas till ”bara” minnen”. Samtidigt som det skar i mitt inre. Det skar så hårt och grovt att jag nästan kunde höra det med örona mina.
Det var inte det inlägget skulle handla om.
Det skulle handla om nikotin.
Tidigare har jag tänkt på hur många album jag kan köpa för pengarna. Eller hur många nya, vackra blusar jag kan investera i. Men nej, det har inte funkat.
Idag, mitt i vår konversation, slog det mig: 100 snusdosor = en israelresa!
There is my answer.
Nu slutar jag slusa. På riktigt. Och när jag tjänat in 100 dosor packar jag min väska och belönar mig med en resa till mitt adopterade tredje hemland.
snus israel
Jag ska inte tjata mer om snus nu. Oroa er ej. Nej, jag ska skriva ett långt ångestfyllt och smärtsamt inlägg som jag publicerar när jag är fri från detta vidriga beroende.
BARN: börja inte röka eller snusa! Det är ett helvete. Tar man sig inte ur det sitter man snart med en spruta i armvecket och en pipa i käften.

Gilla, dela, följ gärna!

Dagens mail

Dagens mail kommer från mitt ex.
Vi har lekt en rolig liten lek ända sedan vi träffades. Kortfattat går den ut på att vi fotograferar (och mailar) allt vi ser som har något att göra med den andres hemland.
Vi är ju sådana fans av varandras länder.
Vissa knarkar, super, boxas, samlar på frimärken eller nåt annat knäppt – vi fotograferar. Inget konstigt med det.
Här ser vi således Sveriges generalkonsulat i Jerusalem.
sveriges generalkonsulat

Gilla, dela, följ gärna!

Den känslomässiga baksmällan är evighetslång

När min före detta kärlek hör av sig blir jag yr.
På riktigt. Fysiskt yr.
Och så kan jag inte koncentrera mig på vad det nu var jag höll på med. Noll fokusering.
Nu sitter jag här och snurrar håret mellan fingrarna och stirrar på ingenting och jag vill skrika: ”I miss you. I miss us!”
Men det gör jag inte.
Istället säger jag: ”jag ska dra nu, men vi hörs snart”.
Han svarar ”okej chamud” (sötnos/raring).
När ska det sluta kännas så mycket? Så starkt?

Gilla, dela, följ gärna!

I natt var jag en riktig grabbslyna

Jag drömde en massa i natt och eftersom ingen av drömmarna handlade om att jag var jagad så är jag glad och utsövd idag. Först och främst romantisk och erotisk dröm om Y. Hångel och flås och organ i en enda röra. Tyvärr väckte Sebbe mig just när de riktigt vågade bilderna började dyka upp.
Somnade om och drömde att jag rumlade runt i halmen med både kvinnor och män. Och där fanns en orgie. Och någon som tacksamt tog emot kärlekens såser i trynet sitt.
När jag klev upp iakttog jag min spegelbild. Jaha, man kan se nyknullad ut fastän man inte är det. Härligt.
Mina återkommande sexdrömmar indikerar att torkan snart måste vara över. Led hingsten till vattnet.
(Japp, här på Kim Milrell.se hoppar vi friskt från ett ämne till ett annat, igår kväll religion och död, idag sex. That’s why you love me.)

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Gilla, dela, följ gärna!

Han kallar mig Kimi. Med långt första i. Kiimi.

Hur går det med mig och Y, kanske ni undrar.
Är jag över honom?
Det kan jag väl inte riktigt påstå.
Det är svårt då han skriver saker som:
OK Dear
Ljuva Kimi
Have fun and take care. Puss.
AAARGH!
Men jag har valt att ha honom kvar i mitt liv, så jag får stå ut och… vänta.
Ni vet hur det är. Man (inte jag) kräks på sorgliga kärlekslåtar tills man plötsligt befinner sig mitt i en av dem. Då hajar man att allt det som sägs i dem är rena rama sanningen och inga illa författade floskler.
Här är jag nu (jag behöver bara två sekunder av pianoklinket i början för att hamna i den där känslan):
Klipp borttaget: Leona Lewis ”Better In Time”.

Gilla, dela, följ gärna!

Don’t call me baby

Talk later Kimi.
Puss.
Han fortsätter att använda de där orden fastän jag har bett honom att sluta med det eftersom det inte gör saker och ting lättare.
Sedan försöker jag vara cool så jag svarar likadant.
OK dear.
Neshikot.
Därefter dunkar jag huvudet mot skrivbordet några gånger, smäller ihop datorn och går hem.

Gilla, dela, följ gärna!

Det kom ett mail…


…Från mitt älskade ex Y.
Jag har analyserat i fyra timmar ett dygn.
Uppdatering: Varför skriver han aldrig ut hela “darling” och varför skriver han det alltid med versal i början?
Uppdatering 2: Okej, detta var ett svar på ett mail jag skickade igår. Tipsade om en artikel i Jerusalem Post som handlade om att Finland älskar Israel (vilket var mer än jag visste). Han kommenterade det och så avslutade han mailet med orden som syns ovan.
Uppdatering 3: Menar han “jag saknar dig online”?
Uppdatering 4: Men det funkar ju inte. Vi hördes inte igår, men i fredags samtalade vi väldigt länge på MSN.
Uppdatering 5: Och vad betyder smileyn? “Hihii” som i “jag ger mig” eller “haha” som i “jag luras lite” eller “hoho” som i “jag är busig”?
Uppdatering 6: Knapprade på mobilen. Var i färd att ringa men tänkte, snål som jag är, att ska jag betala 17 kr/minut så ska jag ringa min pojkvän. Inte mitt ex.
Uppdatering 7: Jag SMS:ade. Han svarade.
Uppdatering 8: Jag ringde. Han sa “Puss”.
Uppdatering 9: Men det förändrar ju ingenting.

Gilla, dela, följ gärna!