Nya kontakter (på det fantastiska svenska språket)

Första natten i nya hemmet avklarad. Svalt, mörkt och tyst.
Blake och jag var ute på kvällspromenad och försökte bekanta oss lite med nya stadsdelen. Snön föll och det var hemtrevlig belysning i trädgårdarna. Så där lagom – inte vulgärt. Fina hus här i Baggböle; gamla flådiga byggnader blandas friskt med nya eleganta villor och parhus. Detta var en svenskspråkig by på 1800-talet, med fyra hus och 40 invånare och 1946 blev Baggböle en del av det växande Helsingfors.

coffee and chihuahuaFörsta morgonkaffet intaget här (se bild). Vi bor i ett tvåvåningshus med rum för 10 personer, stort kök och vardagsrum (vindsvåningsaktigt), tvättstuga och den obligatoriska bastun.
Jag har ju svårt att komma ihåg namn men jag kämpar förtvivlat. Har träffat K med rakad skalle, mogne J, snygg-M samt en tös vars udda namn börjar på M.

Idag ska jag syssla med pappersarbete och förbereda mig inför morgondagen då öppenvården drar igång med terapi och diskussionsgrupper etc. (som på behandlingshemmet). På torsdag har vi boendemöte samt en diskussionsgrupp här hemma. På fredag ska jag på arbetsintervju.
En bit i taget pusslar jag ihop mitt liv.
Jag vaknade av att jag skrattade. Minns inte vad jag drömde, men jag skrattade högt.

Zappade mellan morgon-TV-sändningarna medan jag åt frukost och kom fram till följande:

Public service: färglös dekor och småfula programledare (man och kvinna) med gula tänder. Klädsel: grått och svart. Väldigt långa inslag.
Meteorologen: väldigt rapp och purfinsk ung blond man. Han ser prydlig och proper ut men jag tror att han är lite ’pervers’.

Reklamkanalen: färgglad dekor och snygga programledare (man och kvinna) med vita tänder. Klädsel: färgglatt och trendigt. Kortare, snuttifierande inslag.
Meteorologen: bystig, eventuellt lite rultig, ung kvinna iklädd väldigt snygg kungablå blus.

Jag föredrar reklamkanalen. Det är skönt att vila ögonen på någonting färgglatt och snyggt när det är ukrainaväder utanför fönstret.

snusare
Snus!

Jag stötte ihop med en av de boende: J. Han växlade plötsligt över från finska till svenska då han frågade om jag inte är svenskspråkig. Jag berättade att släkten är från Österbotten men att jag är född och uppvuxen i Sverige. J är från Åbo skärgård och han berättade att han gärna samtalar med mig på svenska hädanefter eftersom han har börjat tappa sitt modersmål.
Senare kom han upp för att hälsa på Blake och vi samtalade om ditt och datt. Han tog upp ett av mina favoritämnen – svensk politik – och jag blev ju eld och lågor så klart. (Obs. det var han som började!)
Ja sa att ”Sverige stod nog med en alltför utsträckt hand och sa ’kom hit’ men sedan kunde de inte hantera situationen”.
”Ja”, svarade jag. ”Det var mycket därför jag ville lämna landet. Jag kände mig inte hemma längre.”
Sedan bjöd J mig på snus (se bild).

Jag måste säga någonting positivt eftersom jag så ofta har klagat på vården (jag blev bitter när min bror dog i cancer då han inte fick hjälp i tid) (det var i och för sig i Sverige och jag har ingenting att jämföra med här i Finland).
Jo, det är så att jag är mycket tacksam och ödmjuk över att jag får den hjälp jag är i behov av.
Först på behandlingshemmet med så fantastisk, engagerad och kunnig personal.
Och nu här. Jag känner direkt att personalen är på ”min sida”, så att säga. Engagerad och kunnig även här och det finns många olika vårdformer så man hittar efter lite letande den form som passar en bäst.

På eftermiddagspromenaden försökte jag hitta rätt busshållplats inför morgondagen men GPS:n strulade. ”Gå rakt fram och om 800 meter, sväng höger.”
Insåg att vi gick åt fel håll och vände om. Fortfarande: ”Gå rakt fram och om 800 meter, sväng höger.”
Får göra ett nytt, lite mer manuellt, försök på kvällsrundan.

Gilla, dela, följ gärna!

Rehabilitering – dag 12 (sisu och chutzpah)

Den här dagen på behandlingshemmet:

  • Ett snabbt morgonmöte där vi berättade i tur och ordning om vårt mående. Jag läste upp en ansökan. Det är nämligen så att om vi ska lämna området så måste vi inkomma med en skriftlig ansökan som alla på avdelningen sedan ska ta ställning till. I ansökan framgår när och hur vi ska åka och komma tillbaka och vad vi ska göra och hur detta hjälper oss i vår rehabilitering. Samt lite annan information. Jag ska åka in till stan på måndag för att gå på ett bostadsrelaterat möte samt hämta min post.
  • Jag har bränt mitt ansikte då jag har suttit för länge och för nära min Macbooks skärm. Huden flagnar som om jag bränt mig i solen. Gör ont och jag ser anskrämlig ut.
  • Damerna som delar ut mediciner morgon och kväll tycker att jag har ett så ”fint” efternamn. Tack.
  • Mycket kaffe och många cigaretter (det är inte rätt läge att här och nu sluta med nikotin – och dessutom skulle jag känna mig väldigt ensam eftersom alla på avdelningen röker).
  • En slapp timme då vi ska ”göra nåt ihop”. De flesta körde biljard. Någon frågade om jag ville spela schack men jag har aldrig någonsin spelat schack (och jag vet inte ens om det stavas så…). Jag körde hudvård (se ovan). Ser verkligen ut som om jag vistats i solen utan solskydd i 14 timmar.
  • Lunch följt av avdelningens kaffestund där vi alltid diskuterar veckan som gått och tar emot den kommande veckans schema.
    Ena handledaren sa att psykologen sagt om veckans psykologilektion: ”Det var ett helt otroligt och fantastiskt samtal som jag hade med Kim och NN – eller snarare det samtal som de, som kommer från så olika världar, förde. En helt underbar upplevelse för mig som psykolog att få bevittna detta.”
  • Sjuksköterskan sa att jag är i ”mycket fin fysisk form. Jag skulle inte skicka dig till nåt marathon men du är i mycket god form rent fysiskt.”
  • Kvällsjobb på biblioteket (vilket jag ju älskar).

Och det bästa av allt! Idag fick jag huxflux äntligen flytta! Nu bor jag i huset där husdjur är välkomna, så snart kommer åtminstone Blake hit och gör mig sällskap. Rummet är större och finare än det förra och huset är ett radhus där några av dem som jobbar på behandlingshemmet bor i permanent.

Så hur mår jag psykiskt idag då? Hmm. Jag har lite motstridiga känslor. Känner hopp men samtidigt förtvivlan. Glädje men sorg. Kraft men svaghet. Mod men rädsla. Vet inte om min nytillkomna medicinering har nåt med mitt känslotillstånd att göra men i den situation jag befinner mig i nu så är det förmodligen helt naturligt att känna som jag gör.

Mitt liv skulle ju inte se ut så här! Så känner jag också. Besvikelse. Till en viss grad även förnedring.
Men å andra sidan så har jag ju både sisu (pga finländare) och chutzpah (pga jude) och jag vet att jag kommer att resa mig – mer rakryggad än någonsin.

Jag fick en fin kommentar på Facebook idag:

Tack så mycket!

Och så lite facebookande från dagen:

Oy vey!
Läser tidningarna och bestämmer mig för att varje gång jag gör bort mig eller nåt går åt pipsvängen så ska jag säga att det har ”brustit i mina rutiner” och att det är ”olyckligt” och att jag ska ”se över och gå till botten med detta” och att det inträffade naturligtvis är ”oacceptabelt”. Eventuellt tillsätter jag en haverikommission.

Och, angående allt som händer i SSU:

God morgon.
Här sitter jag med mitt ”smutsiga blod” och kliar mig i huvudet då jag undrar varför jag inte röstade på de lismande, maktkåta socialdemokraterna…
Men så här går det ju när man välkomnar islamister som vill vrida klockan tillbaka. Allt är till salu och den berömda ”värdegrunden” är ingenting värd när makten står på spel.
Kvinnor är andra klassens medborgare. HBT-personer är ”smutsiga” och judar är jävulen själv.
Är det ingen som har lite ryggrad och kraft nog att sätta dessa islamister på plats?
De har ingenting här att göra.

Har vi kämpat så hårt och så länge för vårt öppna, toleranta samhälle helt förgäves?
Man ska inte tolerera de intoleranta, till att börja med.

Men det kommer bara att bli värre ju fler islamister som väller in och utnyttjar vår demokrati (som de ju föraktar lika mycket som de föraktar oss ickemuslimer).

Det är ta mig f@n helt j@vla sinnessjukt att så få verkar bry sig om vad som håller på att hända. VAKNA.

Det har tack och lov inte gått lika långt här i Finland som i mitt födelseland Sverige. Tack och lov har finländaren lite stabilare ryggrad och en rejäl dos sisu och överlevnadsinstinkt kvar efter alla krig och allt elände.

Och sossarna borde bara skämmas. Och sluta jollra om andra partiers ”mörka förflutna”. Tala mer om här och nu!

MVH, orolig judebög som älskar och högaktar kvinnor.

TREVLIG HELG och SHABBAT SHALOM!

Gilla, dela, följ gärna!

Svenskt kaos

”Killen på kibbutzen” följer med stort intresse den svenska mörkningsskandalen.

”Så de offrar sina tonårsdöttrar av rädsla att bli kallade rasister?”

Han berättade också att de på TV-nyheterna igår hade klippt ihop ett inslag med Margot Wallströms samlade uttalanden om Israel under 2015.

”Vi skrattar åt henne. När det är kaos på hemmaplan så försöker man rikta blickarna åt ett annat håll och vilket land ska man välja då om man vill vara enkelspårig och populistisk? Israel så klart.”

Så är det.
Jag dejtar en smart kis som tänker som jag (eftersom jag också är en smart kis).

Gilla, dela, följ gärna!

Fråga inte varför jag lämnade Sverige – fråga varför du stannar kvar

Många svenskar har frågat mig varför jag lämnade Sverige.
Den korrekta frågan lyder: varför stannar ni kvar?

Och om ni stannar kvar – varför gör ni inget åt helvetet som pågår där?

Några läsvärda länkar och sevärda klipp, inför helgen.


 

”Samtidigt som rapporteringarna om nya grova våldsbrott, mord, skottlossningar, detonerade granater, gruppvåldtäkter, djurplågeri, inbrott och åldringsrån duggar så tätt att man som medborgare slungas mellan ilska, sorg, rädsla och uppgivenhet basuneras det ut att Sverige är tryggare än på länge. Krig är fred. Lögn är sanning. Angrepp är försvar. Hat är kärlek. Diskriminering är likabehandling. Diktatur är demokrati. Det tog ett tag för mig att förstå och sedan smälta hur snabbt och extremt det tryggt tråkiga samhälle jag hade börjat ta för givet i stället hade förvandlats till en urspårad och våldsbenägen experimentverkstad för den postmoderna vänsterliberala politiska adeln.

(…)

Allt fler tillfrisknar från den självdestruktiva åkomma som har gått som en farsot genom Sverige alldeles för länge redan. Det svenska folket är på god väg att vakna. Den urkraften kan ingen rå på längre. Oavsett vilka antidemokratiska metoder ni tar till. Vår tid är nu!”

> Sverige har blivit den galna byn


 

”Varningslamporna blinkar så ihärdigt över hela det politiska landskapet numera att den oinvigde lätt kan få för sig att landet som helhet har förvandlats till ett enda stort diskotek. Jag vet det. Du som läser Samtiden vet det. De flesta svenskar vet det, även om flertalet ännu ihärdigt försöker blunda och hoppas på att det ska bli bra av sig självt igen. Till och med det gamla gardets politiker börjar yrvaket adressera det skriande förfall de senaste decenniernas politiska vanstyre har lett till. Orsak och verkan står där i all sin osmickrande nakenhet att beskåda för alla som är intresserade.”

> Gör Sverigevänliga ekonomiska val


 

Se detta klipp (se alla Arga Blattens klipp!): Vad har mångfald med hudfärg att göra?

Och detta: En arg blatte förklarar

Gilla, dela, följ gärna!

Skrev lite på Facebook och så blev det ett blogginlägg, varsågoda

Jag brukar ju lyssna på podden Wahlgren och Wistam och har till min enorma förtjusning haft mycket kul åt denna podd (och fått mina fördomar krossade då inte minst Pernilla Wahlgren visat sig vara en väldigt festlig kvinna).

Men så igår så lyssnade jag på senaste podden medan jag lagade mat (mexikansk mustig veg-gryta) och Wahlgren läste upp vilka länder svenskarna oftast semestrar i.

1 var så klart Spanien
2 var så klart Danmark
3 var – och här var de FRUKTANSVÄRT CHOCKADE – Finland

Och då kläckte Sofia Wistam ur sig ”fy så osexigt”.

För det första: vet de hur många människor med finländska rötter det finns i Sverige – som åker fram och tillbaka och fram och tillbaka mellan sina två hemländer? I tid och otid. Hela min barndom var ett evigt flängande och farande.

För det andra: ”osexigt” – det ska vi nog bli två om.

Svensken får ta och lära sig lite om sitt grannland, som en gång var ”östra Sverige”.
Obildade as.

Men så går det väl med den där lekskolan som kallas skola.

Det blir en insändare till dem tror jag bestämt.
De ”älskar” nämligen att få lyssnarmail och de ”läser allt”!

I alla fall. Hela det korta lilla uttalandet som kanske egentligen inte betydde något satte igång någonting i mig och jag färdades tillbaka till grundskolan då nån svennegrabb i parallellklassen förklarade för mig att norsken i hans klass var reko och hyvens, då Norge var ”OK”. Men hur kunde man ha finländska rötter? Det var ju vidrigt.

Så var det på den tiden. Tro det eller ej.

Och det ledde till åratal av finn-komplex och en hel del mobbning.

Men nu är det nya tider. *IN YOUR FACE, FULA FAN*

Det var också samma vidriga svin (älskar dock grisar) som fick de andra coola grabbarna att kalla mig antingen ”Kimmelina” eller kort och gott ”Det”. (Detta var innan ordet ”hen” kom till.)
Jag var ju inte som de andra grabbarna. (TACK OCH PRIS FÖR DET.)

OK. Nu ska jag gå ut med hundarna och sluta gaffla.
Men som synes så har jag mycket groll som måste ut.
Blir en bok som jag sedan promotar i Efter Tio med Malou.

Ses då.

Gilla, dela, följ gärna!

Dagens läsvärda länkar

Dagens läsvärda länkar från dårhuset.

(Nästa person som ifrågasätter mitt beslut att lämna Sverige bör istället fråga sig själv varför hen väljer att stanna.)

”Utöver tystnad från statsledningen vet vi att hösten kommer handla om miljöpolitik och feminism vid sidan av jobben och skolan. Allt under tiden det regnar handgranater, knivar och kulor. Blodet flyter på gator och varuhus. Oron i samhällskroppen närmar sig explosiva nivåer.”
Blodet flyter

”Arbete åt alla som vistas i Sverige? På riktigt? Det kan ju inte innebära någonting annat än att vi sänker lägstalönerna på arbetsmarknaden dramatiskt. Och gärna för mig – hur ska vi annars på någon sorts allvar börja integrera vuxna analfabeter?”
Svensk debatt är yviga gester och noll tankearbete

”Om Sveriges inte ska bli världsledande exportör av jihadister behöver fler skaka av sig föreställningen att den som pratar om våldsbejakande extremism gynnar mörka krafter. Annars kommer Sverige inte längre vara landet som förknippas med ABBA och Astrid Lindgren – utan med lemlästande jihadister.”
Sverige är ett paradis för jihadister

”Det här är för mycket. Statsministern har en del att förklara. Det är bäst att han ger en mycket bra förklaring till att svensk invandringspolitik trots allt är på rätt väg. Annars är i varje fall mitt obetydliga förtroende för honom slutgiltigt utraderat.”
IKEA-morden

Gilla, dela, följ gärna!

Läsvärda länkar om kaos-Sverige

I dag tycker jag att ni ska läsa texterna nedan.
Och förstå VARFÖR alla vi smarta människor lämnar Sverige.

Några citat:

”Ett samhälle som belastar dem som bidrar till dess finansiering så hårt att de inte längre kan eller vill uppfylla sin del av lönearbetets överenskommelse, kommer obönhörligen att falla samman.”
Sista spiken i kistan

”Det är inte civil olydnad. Det är inte civilkurage. Det är ett hot mot demokratin.”
Tiggarna blir brickor i våldsvänsterns spel

”Det har gått mycket fort utför med den tidigare så stolta och välutvecklade demokratin. Och förändringen fortsätter i rasande takt. Uppenbarligen med de så kallade ansvarigas goda minne. Vad folket, det som inte skränar och vandaliserar, tycker och vill bryr sig riksdag och regering inte om. Bevisligen.”
Sverige är knappast en ”välutvecklad demokrati” idag

Gilla, dela, följ gärna!

Politik och ”lilla gubben”

Jag är ju en sådan som älskar politik.
Och jag älskar att prata politik.
Politiken påverkar oss alla och människor som ”inte är så insatta” kanske helt enkelt inte borde ha rösträtt?

En sak som jag finner en smula jobbig när det handlar om det här extremt stora och viktiga ämnet politik är att det finns människor som försöker ”uppfostra” dig så fort du inte tycker som den andra.

Det blir alldeles för lätt en liten klapp på huvudet och ”lilla gubben, du fattar inte nåt”.

Nu är jag dock en väldigt gammal man som har levt lite och överlevt ganska många val och omröstningar. Jag har dessutom omprövat mig själv och mina åsikter gång på gång på gång.
Jag vet vad jag tycker.
Eller snarare vad jag tycker idag.
Men jag tänker inte ändra mig för att någon kallar mig ”lilla gubben” och klappar mig på huvudet.

En annan sak som jag finner besynnerlig och riktigt otrevlig är stigmatiseringen som pågår i detta land. Har det alltid varit så? Före farbrors tid alltså?

En människa är inte sitt för dagen politiska parti.

Konkret exempel: om en socialdemokrat som ses som en reko och hyvens demokratisk medborgare hoppar över till sverigedemokraterna så går denna person från att vara just en reko och hyvens demokratisk medborgare till att vara något som katten släpat in. Om ens det.

På tal om SD. De kommer att öka och öka och öka och de kan inte stängas ute för all evig framtid.

Det som just nu pågår i sandlådan som kallas svensk politik är helt enkelt inte någonting demokratiskt.
Sverige är inte längre en riktig demokrati.

Det måste ju varenda demokratisk människa inse.
Oavsett vad hen lade sin röst på på valdagen.

Gilla, dela, följ gärna!

Raketerna föll men svennepressen bevakade Idolfinalen

En sisådär 18 palestinska raketer avfyrades mot Israel i helgen.
Om dessa raketer, med avsikt att ha ihjäl så många civila judiska barn, kvinnor, män och husdjur som möjligt, hörde vi ingenting om i den svenska pressen.
Zero och nada.
Jag antar att SvD, DN, Expressen och Aftonbladet var upptagna med Idolfinaler och annat trams, medan huliganerna på TT satt och fikade. ”Mmm, dessa småkakor smakar verkligen mumma”, jollrade de medan israelerna rusade mot skyddsrummen.

Vi vet hur det är – om en israel så mycket som kastar onda ögat mot en palestinier så blir det krigsrubriker i svenska tidningar, men vad är väl några raketer?

När israelerna i slutet av förra veckan slog tillbaka nådde SVT ett nytt bottenrekord när de ivrigt rapporterade om denna motattack, utan att överhuvudtaget nämna de palestinska raketerna.

Jag mailade SVT men har ännu inte fått något svar.

Vidare…

Ni är förmodligen medvetna om hur trögskallarna på Coop gång på gång försöker dra igång en bojkott mot israeliska varor (även om detta ironiskt nog drabbar de palestinier som arbetar i Israel – ja, de palestinier som de ”fina” och ”medmänskliga” människorna på Coop så intensivt försöker hjälpa) – när jag igår (mot mina principer, p.g.a. söndagslathet) handlade hos nämnda kedja så såg jag hur de helt ogenerat sålde dadlar från Iran. Ja, från det fantastiska, gulliga IRAN. Helt utan protester.
Så långt har judehatet… förlåt, Israelhatet, gått att de hjärntvättade svenska pellejönsarna hellre gullar med diktaturen Iran än med demokratin Israel.

Tack för det, SVT, TT och hela svennepressen.

”Tyst, vi tittar på Idol!”

Uppdatering: Däremot… när israelerna stänger en bro… RUBRIKER! RUBRIKER!
Läs också: Ynet.

Gilla, dela, följ gärna!