Allt detta ”hyllande”!

#NoFilter

I dagens dårhussamhälle ”hyllas” folk för sina ”ärliga bilder” stup i kvarten. Osminkade och ofixade ”hyllas” de av en skock får. Ja, de hyllas för att de är människor.

Nu är jag här, redo för skockens hyllningskör! Här bjuder jag på en ”ärlig” och ”avslöjande” bild. Varsågoda, en ofixad medelålders man som just klivit upp ur sängen.

Även män känner utseendepress och kroppsstress! Även män vill se så bra ut som möjligt!

Åh, vad jag är ”modig”! Hylla! Hylla!

gilla och dela:

Den sega skökan Catalina

Jag körde en uppgradering till Catalina (vad är det för namn? Låter som en kedjerökande billig sköka) på min huvuddator i förrgår kväll och det borde jag inte ha gjort. Nu känns allting plottrigt.
Jag kan inte använda Photoshop längre och jag kan inte ens använda Word. Jag fick en varning om det men trodde så klart att jag skulle kunna ladda ner en kompatibel version av Word på nytt, eftersom jag ju har BETALAT FÖR PROGRAMMET men NEJ, det går ju inte. Nu finns nåt hemskt som kallas Office 365 som man betalar för per år!

Känner mig handikappad och förtvivlad.

Och iTunes ser helt galet ut och det kommer upp två fönster (varför då?) och jag är förvirrad och grinig.

Just nu uppdateras Bilder och jag väntar med hjärtat i halsgropen och undrar hur sinnessjukt det kommer att se ut när allt är klart.

DETTA ÄR ORIMLIGT.
Måste allting – ta mig tusan ALLTING – hela tiden BLI SÄMRE?

Ja ja, jag klarar mig utan Photoshop. Jag har tidigare använt detta bildredigeringsprogram i mitt yrke men det gör jag ju inte längre. Word däremot… Jag är en skrivande person! ATT SKRIVA ÄR VAD JAG GÖR.
En författarbekant berättade att hon använder sig av Pages när hon skriver. Jag har aldrig riktigt använt detta program då jag har varit van vid Word, men nu ska jag göra ett ärligt och uppriktigt försök.

Datorn har börjat bete sig konstigt. Igår kraschade den för – tror jag – första gången någonsin. Jag har en elegant iMac, inköpt 2013 (?). Den har plötsligt blivit så JÄVLA långsam och jag HATAR allt långsamt. Har INGET tålamod. Jag blir sällan riktigt arg och så där grinig att jag kastar saker omkring mig men LÅNGSAMHETER gör mig SÅ JÄVLA FÖRBANNAD att jag till och med måste skriva med versaler. Är en skrivande person men den här irritationen är så JÄVLA STOR att jag inte finner några lämpliga ord och därför till och med SVÄR JAG.

Aaargh.
Ha en bra dag.

gilla och dela:

Uppdatering

Det var ett tag sedan och det har varit en turbulent och händelserik sommar.
Nej, jag har inte haft någon som helst semester.
Jag jonglerar mina två jobb så gott jag kan – och vi kan verkligen tala om ytterligheter.
Dessa två jobb har nada, zero, noll gemensamt.
Ibland, när jag är mitt inne i ena jobbet och snabbt måste ställa om hela min hjärna på det andra, så kan det bli lite kortslutning.

Jag gillar – och har alltid gillat – att arbeta, men ibland känns det som att jag – och de flesta andra – är tillgängliga och i tjänst dygnet runt.

Där kommer vi fint in på min pågående konvertering.
Jag har (p.g.a. det jag just skrev) verkligen börjat ta till mig sabbaten. OM JAG INTE MÅSTE JOBBA ALLTSÅ.
På fredag kväll loggar jag ut från sociala medier, stänger ner mailen och kanske till och med hela datorn. Jag äter en extra god måltid och sedan försöker jag slappna av. Gärna med en (konverteringsrelaterad) bok.

Vi måste lära oss att pausa ibland.
Då säger vi shabbat shalom. Stör ej!

Jag var tillbaka i Köpenhamn för någon helg sedan. För konverteringskursen alltså. Jag fick ”komma ut” för min rabbin. Helt naturligt var det, då rabbinen frågade om mitt ”nya efternamn”. Inga konstigheter. Har en mycket bra rabbin.

Apropå efternamnet förresten så har jag den senaste tiden fått flera meddelanden på Facebook. Dessa meddelanden har kommit från för mig okända damer i medelåldern. Så här har de skrivit:

”Hej, jag heter bla bla och innan jag gifte mig hette jag da Costa i efternamn. Nu undrar jag om du möjligtvis har släkt i Storbritannien eller i Israel.”

Och min rabbin påpekade minsann att ”da Costa” låter judiskt.
Det var mer än jag visste. I mina öron låter det ”bara” brasilianskt.
Nu gjorde jag en snabb googling på ”da Costa Jewish name” – och se där! Det var som tusan.

Livet som gift är förresten mer eller mindre identiskt med livet som sambo. Fast det känns kanske lite, lite annorlunda ändå.
Men mest som vanligt: det går upp – raksträcka – det går ner – raksträcka.

Och jag begravde ju min bror.
Det kommer ett separat inlägg om det vid något tillfälle.

Jag har varit i Finland ett par gånger också. Grillat. Badat i en sjö för första gången sedan 90-talet.

Har tre inbokade resor just nu. Israel, Köpenhamn, Köpenhamn.

Hej och hå.

gilla och dela:

Allt detta för att nåt ljushuvud fick för sig att trixa med tiden

Ju mer jag tänker på det desto mer tvär och ilsk blir jag.
Tid är tid och inget man kan förhandla om.
Här sitter jag och väntar på tuben, ja, jag missade ju just mitt tåg eftersom jag på grund av klockvrideriet är fullständigt ur balans. Jag ser ut som ett vrak och är på dåligt humör eftersom jag inte klarar av stressiga morgnar. Vad händer när jag är på dåligt humör? Jo, jag är småotrevlig och sprider inga positiva energier omkring mig. Jag slarvar i mitt yrke. Jag hoppar av min hälsosamma livsstil då jag känner sug efter tröst och flott och följderna ser vi framför oss: fetma och hjärt- och kärlsjukdomar och inte minst arbetslöshet.
För vad?
En lousy liten timme som nån fick för sig att mixtra med.
Jag ser fru Samhälle sitta där och med bakåtböjt huvud skratta vulgärt så de läppstiftsindränkta (hugg)tänderna syns. ”Grabben har det har det lite för gott just nu”, väser hon.
När man, som jag, har sömnproblem och äntligen har kommit i fas och funnit en rytm som är långt ifrån idealisk men som ändå funkar, så är det helt åt helvete att behöva ställa om sig. Igen. Och igen. Och igen.
Vad kostar detta sattyg samhället i både rena pengar (sjukdom, sena ankomster, urspårade tåg (pga trött, ouppmärksam personal)) och allmänt sureri? Och tänk så fula och trötta alla är idag! Ogifta blir de vi, och därmed olyckliga suputer som kommer att kosta oss alla enorma mängder pengar och resurser.
Och vad händer med grabbar som är för fula för att få komma till? De blir huliganer och vandaler. De sabbar, klottrar och förstör.
FÖR EN LITEN TIMJÄVEL!
Läs mer om detta onödiga fenomen, som ej används överallt i världen, på Wikipedia.
Läs även andra bloggares åsikter om
SvD DN Syd Exp AB

gilla och dela:

Rätt man på rätt plats

Det är mycket stress och press just nu.

Jag drunknar i html-koder och annat jobbrelaterat och jag har haft (spännings-?) huvudvärk i en vecka men inget känns motigt.
Ni vet.
Gårdagskvällen tillbringade jag och Sebbe hos Prag och det var underbart. Jag mådde bättre än på många, många år.
Ibland när man dejtar någon så känner man att man är på fel plats. Man ligger sömnlös och hör världen utanför och vet att man borde vara någon annanstans. Mycket jobbigt. Man reser sig upp och går.
Ibland (väldigt sällan) är det tvärtom – man vet att man är exakt där man bör vara. Av alla ställen i hela världen.
Jag testar mig själv: skulle jag hellre sitta tillsammans med Madonna i hennes kök och diskutera hennes skilsmässa eller skulle jag hellre sitta i denna förortssoffa tillsammans med XX? När jag helt ärligt kan säga att jag utan tvekan skulle välja soffan så vet jag att jag har hamnat rätt. En underbar känsla.

gilla och dela:

Shalom stress

Kamrater!
Har haft ett hektiskt dygn. Kom till jobbet för en timme sedan, efter att ha vinkat av Herr Israel som skulle möta sin väninna för att sedan checka in på hotell. Förhoppningsvis hinner vi ses igen innan de flyger hem igen på lördag. Han är mycket fin och rar.
Igår – när jag satt hemma och skulle jobba med webbprojektet – försvann min internetuppkoppling. Jag var så frustrerad att jag saknar ord än idag. Ringde Comhem som sa att de “jobbade på problemet”. I morse, elva timmar senare, ringde jag igen och fick veta att jag måste gå och hämta ett nytt modem. MEN SÄG DET DÅ! Jag har så här |——————————| mycket att göra och så ska de ställa till det för mig. Måste gå. Ha en bra dag.

gilla och dela:

Vi gillar inte stressmoment

Eftersom jag lätt blir stressad nuförtiden och i och med att jag redan gått in i den där berömda väggen en gång (för snart två år sedan) försöker jag minimera alla situationer/saker som stressar mig. Mitt bästa tips är; sluta kolla mailen.
Tidigare kollade jag min inkorg (eller snarare inkorgar) stup i kvarten. Nu gör jag det bara några gånger om dagen – och endast på arbetstid. Kvällar och lediga dagar låter jag helt och hållet bli. Mycket bra knep. Rekommenderas.
En annan grej jag börjat med är att eftersom jag blir förvånansvärt stressad när städ.. förlåt lokalvårdaren (en mycket trevlig kvinna) kommer till kontoret och far och flänger som en vind från väst tar jag numera lunch direkt när hon kliver innanför dörren. Jag ger mig ut på stan och strosar och filosoferar tills hon är färdig.
Ett tredje tips; lyssna inte på radio (annat än kanske Lugna Favoriter – laidback och bra). Radiopratarna är så oerhört hysteriska och gapiga=hög stressfaktor (för att inte tala om all eländig rapmusik som spelas överallt).
Det var dagens tips det.

gilla och dela:

Skamlöst frosseri 3

Sony Ericsson W800i

Idag har jag råstressat. Först fick jag besked från Siba att min beställning kommer att dröja ännu längre, vilket gjorde mig extremt irriterad eftersom jag handlade vad jag handlade just hos dem pga. att deras internetlager sa att varan fanns i lager. Men icke. Så med hjälp av D (jag hatar, HATAR, att tala i telefon) makulerades beställningen och på lunchen hastade jag iväg till ONOFF (som dock alltid är dyrast i stan, tur att de har prisgaranti) i Sickla som var ett av ytterst få ställen i stan som hade mobilen hemma. Nu har jag i alla fall fått min älskade Sony Ericsson W800i. Den är tjusig, så tjusig!

gilla och dela:

Stress/insomnia

Kom just till jobbet. Dagen börjar med stress och det är inte mitt fel att tåget var inställt och jag fick sitta och huttra i en hel kvart på perrongen. Jag kunde ha stannat i bingen och tagit det senare tåget som jag mot min vilja nu ändå fick åka med. Och komma till kontoret med andan i halsen och stress i sinnet. I hate it.
Min insomnia är tillbaka. Jag har lidit av denna helvetiska sjukdom sedan barnsben och jag är så bedrövligt less på det hela. Och de sömnpiller jag provat har inte hjälpt. Jag behöver tunga grejer. Ge mig tunga grejer, snälla.

gilla och dela: