Sömnlös i Stockholm

Detta inlägg ”skrev” jag i mitt huvud klockan 03:00 i morse.

Jag kan inte sova.
Varför kan jag inte sova?
Jag är i och för sig inte ens trött.
Varför är jag inte trött efter denna hektiska dag?

Oftast när jag inte kan sova så bekymrar jag mig.
Tänker och ältar.
Men nu är det ju ingenting.
Jag brukar säga att alltid är det nåt.
Men just nu så är det ju ingenting.

Dagen var bra.
Veckan har varit jättebra, efter en traumatisk start.
Jobben har gått bra.
Hemmet är städat och fint i ett bra område som jag trivs med.
Förrådsutrymmet är städat!
Maken sover till höger om mig.
Båda hundarna till vänster om mig.
Mot min kropp.
Jag känner deras andetag.
Vartenda andetag.

Jag ser fram emot de kommande dagarna.
Och ändå kan jag inte sova.

Gilla, dela, följ gärna!

'Positiva veckan' får en helt ny innebörd

Varje dag jag kommer fram till jobbet utan att ha mött en självmordsbombare på vägen är en bra dag.
God morgon, Lilla Bagdad.
Jag är så jävvla förbannad.
Mycket konstig stämning i Stockholms tunnelbana denna morgon. Tyst. Eftersom jag är 30+ så uppskattar jag tystnad – men inte den här typen av tystnad.
Fatta att kliva in i denna stämning iklädd slöja.
Horribelt.
Sov superdåligt. Så klart. Varje gång fru Sömn knackade på dörren så såg jag medborgarna fly i panik.
Jävla as.
Comments off.

Gilla, dela, följ gärna!

‘Positiva veckan’ får en helt ny innebörd

Varje dag jag kommer fram till jobbet utan att ha mött en självmordsbombare på vägen är en bra dag.

God morgon, Lilla Bagdad.

Jag är så jävvla förbannad.
Mycket konstig stämning i Stockholms tunnelbana denna morgon. Tyst. Eftersom jag är 30+ så uppskattar jag tystnad – men inte den här typen av tystnad.
Fatta att kliva in i denna stämning iklädd slöja.
Horribelt.

Sov superdåligt. Så klart. Varje gång fru Sömn knackade på dörren så såg jag medborgarna fly i panik.

Jävla as.

Comments off.

Gilla, dela, följ gärna!

Snark

November betyder sömn.
Och jag är jetlaggad och utslagen av det där förbannade tidsomställeriet.
Vet ni hur mycket en timme hit eller dit betyder för en människa med strikta rutiner och allt, från morgon till morgon, hårt inrutat efter klockan?
Mycket.
Även Sebbe är förvirrad. När klockan slår 18 undrar han varför vi inte går ut på kvällsrunda – klockan är ju enligt våra kroppar och psyken redan 19.
Klockan 20:30 börjar jag se en film men en halvtimme senare är jag på vippen att somna i soffan och kastar mig därför i bingen och sover, sover, sover men inte är jag pigg och alert när klockan ringer många timmar senare. Nej nej. November gör oss alla lealösa och apatiska.
November-februari… är en fet snarkning. Vi ses på andra sidan.

Gilla, dela, följ gärna!

Torsdag

En så kallad "naturlig och oretuscherad bild".

Hej.
Jag sitter här, glåmig och oborstad, och glor och väntar på att kollegorna ska dyka upp.
Detta blir en hektisk dag (jag har en arbetsrelaterad roman att skriva!) så nu är det färdigbloggat för idag. Efter gårdagens bloggfrenzy så trycker jag på paus och rekommenderar följande läsning:
– Det bor en ung man i mina krokar
– Ett lunchinlägg som blev till något helt annat
– Flera nya kontakter idag. Bra och mindre bra.
– De små betydelselösa dagarna som inte alls är särskilt betydelselösa
Men en sak kan jag berätta! Igår gick jag till sängs extra tidigt då jag var fruktansvärt trött (så där så att jag hade ont i kroppen). Låg och läste ett tag och sedan lade jag Joyce Carol Oates bredvid mig i sängen och somnade. Just när jag kom in i drömmarnas värld så väcktes jag av ett hysteriskt skällande, och låt mig inflika att hur mycket du än älskar din hund så hat-hat-hatar du att bli väckt av ett jädrans oväsen. (Det visade sig i morse att vi hade fått post så där sent på kvällen. Inte bra! Det är därför jag inte har någon morgontidning – Sebbe goes bananas när någon pillar på ytterdörren, och det är ju så klart bra att han vaktar!)
Därefter kunde jag naturligtvis inte somna om så i morse missade jag gymmet IGEN eftersom jag knappt kunde ta mig upp och iväg till jobbet.
Det var det.
Tack och hej. Njut dagen!

Gilla, dela, följ gärna!

Är lite hård mot mig själv

Jag har inte tränat på tre dagar (igår motionerade jag hem från jobbet, men det räknas inte). De två senaste nätterna har jag bara sovit ett par timmar – har därför inte orkat släpa mig upp extra tidigt för att pinna iväg till gymmet.
Ganska självklart, men ändå har jag dåligt samvete och jag känner mig lite som en lat och oduglig herre.

I söndags då? Jo, då hade jag allt så bra planerat: Sebbe var hos granngossarna medan jag var på möte (läs om det här) och därefter skulle jag ila vidare till gymmet. När jag väl kom dit, och ända ner till omklädningsrummet, så insåg jag att jag hade glömt mitt lås (till skåpet) hemma. Jag blev mycket, mycket tvär och irriterad och strosade vidare hem till Sebbe och granngossarna och drack världens smarrigaste kaffe. Fastän jag inte uppskattar sötsaker så slog jag till och fick i mig två fluffiga mums-mumsar (80×2 kalorier).

Det tar jag igen genom att äta min sedvanliga, slanka sallad till lunch på jobbet.
Fyra dagar av fem äter jag samma ljuva sallad (på fredagar brukar jag toka till det genom att äta medhavd varm matlåda).

Och så här ser det ut där jag sitter och sliter hela dagarna. Vecka ut och vecka in. Månad efter månad. År efter år. Jag sliter och jag njuter då jag drar in cash till både mig och staten.
På bordet har jag:
En PC och en Mac, tre mobiltelefoner + två fasta, ett glas vatten (mitt favoritglas är tungt, brett och högt), NiQuitin sugtabletter, Försvarets hudsalva (glömmer jag en av mina många salvor hemma så går jag och köper en ny – den är ett måste), anteckningsblock + (gärna fungerande) penna, servetter.
Detta var dagens högklassiga inlägg.
Varsågoda.

Gilla, dela, följ gärna!

Rivstart!

Ny vecka. Veckan då allt kan hända – och gör det.
Veckan då vi förändrar allt vi inte är tillfredsställda och nöjda med.
Veckan då gubb/tantfläsket brinner och hjärnan tänker nya, friska tankar.
Jag kunde inte sova i natt och efter en hel dag med en massa politiska debatter så hörde jag den rädda skolpojken Reinfeldts röst i mitt huvud. Sahlin* (det kändes som att hon låg bredvid mig i sängen) läxade upp honom ordentligt, som en riktigt milfig dominatrix.
Klockan 04:15 gav jag upp och gick ut och promenerade med Sebbe och därefter gick jag till gymmet. 45 minuter senare duschade jag och åkte till jobbet och här är jag nu.

Sebbe är hemma igen - allt är som vanligt.

God morgon.

Morgongym.

Proteinshake och kaffe (it's all about presentation).

*Jag tycker att Mona Sahlin vann gårdagens duell.

Gilla, dela, följ gärna!

Det ligger en man i min säng

Och sover.
Som han sover!
Han snarkar och han talar i sömnen (jättemycket!). Han sa för ett tag sedan: ”jag har väntat på dig”.
Ha ha ha.
Jag jobbar.
Som jag jobbar!
Det ligger en man, som inte är jag, och sover i min säng, men jag måste jobba lite.
Apropå gårdagskvällens vegoburgare så sa han: ”men vad har du i din burgare?”
”Samma som du.”
”Men du äter ju inte kött.”
”Nej, och det är inte kött i din burgare heller.”
”Det smakar ju som kött.”
”Men ändå dog inget vackert djur för att du skulle få din burgare – visst är det fantastiskt!”

Gilla, dela, följ gärna!

Sliten men vid liv

Så, arbetsveckan började med att jag hällde ut en hel kopp kaffe över mig själv.
Inte så konstigt med tanke på att jag är helt slut – ni vet när man är så trött att man inte kan somna. Kollade på klockan 01 och 03 och när hon visade 05 fick det räcka och jag klev upp och gick ut på morgonpromenad.
Tog mig till jobbet och här är jag nu. Ska ta mig igenom denna dag och därefter supersova.
Tänk att man aldrig lär sig att efter Priden måste man ha några lediga dagar…
Men tack, det var en fantastisk vecka med både nya och gamla vänner och bekanta.

Ännu en paradbild, knäppt av min fantastiska kollega och väninna Lotta.

Gilla, dela, följ gärna!