29 år sedan ”Rhythm of Love”

Idag är det på dagen 29 år sedan Kylie Minogues tredje LP Rhythm of Love släpptes. Jag var femton och jag minns var och när jag köpte kassetten. På den tiden satt kassetterna fast i en typ av ställning, så att de ej gick att stjäla. Man fick snällt be personalen om hjälp; de kom med nycklar och plockade fram kassetten man pekade på.
Vilka tider.
Idag klickar ni glin hem all musik på nätet. Olagligt och ohederligt och inte måste ni gå till någon fysisk butik heller. Ni har gått miste om så mycket!

ritmo de amor kylie minogue

På den gamla goda tiden innehåll albumen inte 15-20 låtar som de gör idag, utan det var mellan 10 och 12 väl utvalda och välproducerade bitar på varje LP eller kassett. (När CD:n kom fanns där ett eller två bonusspår i form av nån ’extended remix’ eller liknande.)

När det kommer till Rhythm of Love så har jag i min samling även LP:n från Argentina, där allting står på spanska. Titeln är således Ritmo de Amor och bland låtarna hittar vi bl.a. Mejor el diablo que tu conoces, Retroceda a tiempo samt Que tengo que hacer.
Fantastiskt!

  1. Better The Devil You Know 5/5
    Detta är så fantastiskt mycket Stock Aitken Waterman. Det var tack vare deras popproduktioner som jag blev ett Kyliefan till att börja med.
    När åttiotalet nu hade blivit nittiotal så producerade trion lite ”modernare”, klubbigare låtar och eftersom Kylie var deras största stjärna så fick hon de bästa låtarna. Håller än idag. Ett riktigt Kylie Anthem.
  2. Step Back In Time 5/5
    Den sjuttiotalsdoftande videon alltså! Även denna dänga håller än idag, men den var inte min storfavorit när den kom…
  3. What Do I Have To Do 5/5
    …Det var det nämligen detta popmästerverk som var! Klubbigare än den förra och även till denna singel fick vi en urtjusig musikvideo.
  4. Secrets 3/5
    Efter tre feta singlar på raken var det dags att trycka in några så kallade ”fillers”. Man hörde redan på en tiden när dessa utfyllnadsspår dök upp; man visste att det var andraklassens låtar som aldrig skulle släppas som singlar eller spelas på radio. Jag har dock alltid gillat dessa lite ”udda” bitar.
  5. Always Find The Time 4/5
    Samma som ovan, men denna fina låt hade eventuellt kunnat släppas som singel. Bra melodi men kanske en smula lökig produktion.
  6. The World Still Turns 4/5
    Hjärta och smärta i denna ballad. Åh, det var så fint när sista låten på kassettens SIDA A nästan alltid var en ballad.
    En så simpel låt. Simpelt är bra och underskattat.
  7. Shocked 4/5
    Denna ”tuffa” jättehit var aldrig min favorit. Speciellt inte singelversionen där den där jobbiga rapparen dyker upp. Jag har alltid hatat och kommer alltid att hata rap.
  8. One Boy Girl 3/5
    Här blev det lite ”modernt” och amerikanskt och en sån där jobbig rapperska dök upp. Tyvärr.
  9. Things Can Only Get Better 5/5
    Något av en fanfavorit. Jag har alltid älskat denna upplyftande pärla.
  10. Count The Days 4/5
    Sockersött men ändå ”tufft” på nåt sätt.
  11. Rhythm of Love 5/5
    En perfekt avslutning på detta fina album. Titellåten är lite mer melankolisk och introvert än LP:ns feta singelhittar.
gilla och dela:

25 år sedan ”Bedtime Stories”

I dagarna för 25 år sedan släpptes Madonnas album ”Bedtime Stories”.
Redan fyra dagar före det officiella släppet, fredagen den 21 oktober, upptäckte jag till min enorma glädje att CD:n fanns till salu på Åhléns Citys skivavdelning. Jag blev överraskad och denna dag skrev jag i min dagbok:

21 oktober 1994, fredag
Var på ung-info på AF. Köpte Madonnas nya CD ”Bedtime Stories”. Vi gick till Hus1 och när vi kom hem hade vi ett stort gräl, tills jag sa att jag skulle sticka och bröt ihop, då NN kom och höll om mig och vi gick och lade oss.

Ja, min första kärlek hade just börjat stöka och böka och jag hade så väldigt ont i hjärtat. Jag tassade runt i tvårummaren i Vasastan för att behaga min herre. Jag gjorde fint och lagade middag och jag tände ljus. Allt för att vara till lags. Och när denna oktobriga fredagskväll kom – och detta glömmer jag aldrig – och min master skulle komma hem från jobbet så planerade jag mycket noga vilken ballad från ”Bedtime Stories” som skulle spelas just när han klev in i bostaden. (Jag har idag lärt mig att detta kallas att vara medberoende.)

På nämnda album fanns många finstämda lugna bitar att välja bland (Inside of Me, Forbidden Love, Love Tried To Welcome Me, Take a Bow) och jag ville inte att det skulle vara någonting på tok för deprimerande.

Mitt val av entrélåt (tror att det blev Love Tried To Welcome Me) hjälpte dock inte. Romantiken var död och förhållandet slut. (Även om han kom tillbaka till mig flera gånger, likt nästan alla som någonsin har dumpat mig!)

På albumet saknade jag en redig popdänga i stil med Express Yourself.
Don’t Stop kom ju närmast. Jag gillade inte – och gillar fortfarande inte – att detta album doftar hip hop, men jag älskar Secret. Och Sanctuary. Och Bedtime Story. Och samtliga ballader.
Fanfavoriten Human Nature har jag dock aldrig älskat.
I’d Rather Be Your Lover är rätt och slätt ganska usel. Survival är mysig men en ganska stor gäspning.

Tänk att Madonna ansågs vara en smula gammal och passé hösten 1994. Så galet. Hon hade ju det bästa framför sig. Hon hade ju för bövelen bara börjat!
Jag älskade looken; det blonda håret, de sotiga ögonen och alla smyckena. Förutom näsringen – även om jag själv hade en på den tiden. Till och med en ring i naveln! Tacky, billigt och inte det minsta classy.

Nu, 25 år senare, känner jag samma slags vackra vemod när jag traskar runt längs de oktoberhöstiga gatorna med Bedtime Stories i lurarna. Låtarna som var bra då håller än idag och I’d Rather Be Your Lover är fortfarande en skamfläck i Madonnas katalog.

gilla och dela:

27 år sedan ”Erotica”

Igår för 27 år sedan släpptes Madonnas album ”Erotica”.
27 år. Tjugosju.
Vad har hänt i mitt liv under de senaste 27 åren? En hel del; nästan allt av vikt, faktiskt.
Men var befann jag mig i livet då?

I oktober 1992 bodde jag tillfälligt i Vasa där jag studerade. Egentligen studerade jag inte så jättemycket – jag lärde snarare känna mig själv på djupet.
Jag som alltid vetat om min homoemotionella- och sexuella läggning ”levde ut” den för första gången. Det var en ganska magisk process och helt slumpartat, även om jag verkligen inte tror på slumpen.
Och just då släpptes Madonnas album som var… ehm… erotiskt. Och fantastiskt bra. Donnan stod på toppen av sin karriär kan man väl kanske säga.

Jag minns så väl hur jag köpte kassetten på Anttila för att sedan ta bussen till studentrummet i Korsnäståget och där satt jag sedan och lyssnade på ett sådant där gammaldags vis: jag läste texterna och försökte nynna med. Jag iakttog och analyserade fotografierna med stor noggrannhet. Jag läste vartenda ord i ”kassetthäftet” som på ett sedvanligt jobbigt sätt vecklades ut (det var alltid lika svårt att vika igen det efteråt). Vem hade skrivit text och musik? Vem hade producerat och var hade albumet spelats in? På den tiden, då musik inte var en slit-och-släng-vara som laddades ner gratis för att efter några lyssningar raderas och glömmas, gjorde vi just så. Ett albumsläpp var inte bara en musikalisk upplevelse. Det var en helhetsupplevelse som vi hade väntat på i månader.

Jag satt på golvet i mitt lilla rum och åt sockerbitar eftersom jag var en så fattig student (och hellre köpte en kassett än lite mat, eftersom kassetten mättade mig mer i längden) och jag förälskade mig i låtar som ”Thief of Hearts”, ”Words”, ”Rain” och ”Deeper and Deeper”.

Jag var i början av min förvandling till en så kallad ”Club Kid” och jag små-DJ:ade på en klubb. Om man nu kan kalla det DJ:a. Spelade musik helt enkelt! Musiken var min tillflyktsort och det viktigaste i mitt unga arma liv. (Vissa saker förändras bara nämnvärt med åren.)

Det klubbiga, lite råa, soundet på ”Erotica”var en smula nytt för mig, genuin poppare och synthare som jag var. Hip hop-vibbarna gillade jag inte, men hey! Det var Madonna så jag fick helt enkelt ta och vänja mig. Hennes röst lät lite nasal på detta alser och jag läste ett par decennier senare att de hade använt en ny typ av mikrofon vid inspelningen. #NördarNoterar

Den 23 oktober 1992 gav jag i min dagbok låtarna följande betyg:

EROTICA 4,5
FEVER 3
BYE BYE BABY 4
DEEPER AND DEEPER 4,5
WHERE LIFE BEGINS 5
BAD GIRL 5
WAITING 4
THIEF OF HEARTS 5
WORDS 3,5
RAIN 5
WHY’S IT SO HARD 4
IN THIS LIFE 4
SECRET GARDEN 2

Idag ser mina betyg ut som följer.

gilla och dela:

Lite mer ’Madame X’, inkl. de viktiga betygen

madame fucking ex

Efter att jag laddade ner Madame X i natt så har jag naturligtvis lyssnat och analyserat hela dagen lång. Jag fick även höra av en viss herre att mina betyg på låtarna saknades och detta måste jag så klart åtgärda. (Nämnde herres egna betyg finns här.)
Innan jag börjar dela ut mina viktiga betyg så vill jag snabbt inflika att jag tycker att det är så jobbigt att det numera finns en massa olika utgåvor av alla album. 15 låtar på ett album och 18 på ett annat och på exempelvis Rebel Heart fanns titelspåret inte ens med på standardversionen! Skogstokigt! Ge mig 10-12 underbara låtar och där har du den – LP:n. Inga konstigheter, så att säga.

  1. Medellín (med Maluma) 2/5
    Tycker som sagt att detta är en av Madonnas sämsta singlar någonsin (och den absolut sämsta förstasingeln från ett album). Den börjar så fint men sedan blir det bara kaos när Maluma dyker upp och refrängen är ju bara trist. Hela slutresultatet känns kyligt och själlöst. Men Madonnas verser är fina.
  2. Dark Ballet 2/5
    Så fruktansvärt sorgligt att denna superfina låt helt förstörs när det där teatrala kommer in i bilden och Dark Ballet därmed går käpprätt åt helvete. Inledningen är så vacker; både texten och melodin! Jag vill klippa bort allt det andra onödiga, pretentiösa tramset.
  3. God Control 3/5
    Den här alldeles för långa låten hade kunnat bli så enormt svängig om den jobbiga, tröga inledningen helt enkelt hade klippts bort. Jag gillar sjuttiotalsdiscosvänget och alla de där virvlande stråkarna som så småningom dyker upp. Men men, alldeles för lång låt. Och varför mumlar Madonna så där konstigt på några av låtarna på Madame X? Är det nåt nytt och tufft som jag har missat?
  4. Future (med Quavo) 1/5
    Så fruktansvärt Konstigt, Dåligt, Tjatigt, Intetsägande, Tramsigt, Överproducerat. Och denna skitlåt (med nån skit”artist” vid namn Quavo) valde Madonna att framföra i Eurovision. Jag saknar ord. Har hon helt tappat omdömet?
  5. Batuka 2/5
    Den här låten är så väldigt konstig och svår, men samtidigt så otroligt simpel. Kören upprepar vad Madonna sjunger och det låter som en mässa av något slag. Lite skrämmande, men jag gillar någonting med det här. Kanske själva produktionen. Det ”ryckiga”; trummorna och allt som hörs i bakgrunden. Det känns som en hemlig värld som vi får kika in i. Förstår dock inte varför Madonnas röst är så oerhört manipulerad i de flesta av låtarna. ’Autotune gone wild’ känns trist och tillför ingenting. Verkligen absolut ingenting.
  6. Killers Who Are Partying 4/5
    Jag förstår att Madonna menar gott när hon sjunger att hon vill ”vara” en massa (typ) utsatta folkgrupper (eller nåt), men hon kan faktiskt inte ”vara islam” samtidigt som hon ”är” en massa andra saker som man absolut inte får ”vara” i islam. Typ gay. Eller självständig kvinna. Etc. Etc.
    Med dessa tankar i huvudet så blir detta bara världsfrånvänd vänsterextrem smörja.
    Men. Jag gillar låten. Riktigt mycket till och med. Låten vars titel jag inte förstår mig på (skriv gärna en rad om du förstår) är skön att lyssna på.
  7. Crave (med Swae Lee) 4/5
    En hatlåt (med en återigen märkligt mumlande Madonna) som växte till sig och nu – chockerande nog – belönas med en fyra! Jag hatar inte ens den där Swae Lees insats. WTF!?
  8. Crazy 5/5
    Så jädrans bra, alltså! Första versen känns trist men när bryggan kommer så märker man bums att den kommer att ta oss vidare till en riktigt skön refräng! Den har så att säga växtvärk, vilket hörs i den där bryggan innan den explosiva trallvänliga refrängen.
    Jag älskar Crazy och ler (fortfarande brett) när jag hör den. Soundet och den nästan lite march-aktiga känslan i refrängen tilltalar mig.
  9. Come Alive 2/5
    Ännu en märklig och oerhört malande låt. Återigen diggar jag instrumenten och ljuden och beatet i bakgrunden. Låten i sig är… tja… just malande och mässande.
  10. Extreme Occident 5/5
    Så fantastiskt vackert alltsammans! Vacker text (i all sin enkelhet), fin melodi, vackert piano. Denna låt känns väldigt genuin och värdig.
  11. Faz Gostoso (med Anitta) 2/5
    En uppmaning till dans, mestadels på portugisiska. Får inte upp mig på nåt dansgolv, kan jag lova. Nosar på en etta men får en tvåa i detta nu.
  12. Bitch I’m Loca (med Maluma) 2/5
    Hemska Maluma igen. Den här pubertala låten var länge nere på en etta, men bubblar just nu till sig en tvåa. Rycker trots allt lite, lite i benen. Barnsligt. Tramsigt. Hoppas att vi snart kan lägga den där (extremt attraktiva, men värdelösa) Maluma och hans tonårsaktiga fnitter bakom oss.
  13. I Don’t Search I Find 4/5
    Sövande på nåt sätt. På ett behagligt vis. Och ”Vogue” i bakgrunden – vilket jag älskar (då låten på inget annat sätt påminner om ”Vogue”). Kan nog i längden bli en av mina favoriter från denna (estetiskt fruktansvärda) ögonlapps-era mitt i Madonnas långa, blomstrande karriär.
  14. Looking For Mercy 5/5
    Väldigt Madonna, men samtidigt en ny typ av spretighet. Rak och ärlig text. Ja, den här går jag igång på.
  15. I Rise 4/5
    Det känslosamma men malplacerade introt känns jobbigt och PK. Men låten gillar jag fortfarande. Har dock tröttnat lite, överraskande snabbt.
  16. Funana 4/5
    Känns verkligen som en b-sida och jag gillar denna låt där, när Madonna rabblar upp dem, det blir så påtagligt att alla de där stora legenderna är ur tiden. Även sådana som har betytt någonting för mig; Whitney, George Michael. Och tänk att hon utelämnar Michael Jackson. Oj oj oj, vilket medvetet val!
  17. Back That Up To The Beat 2/5
    Tjatig låt som andas Hard Candy, som verkligen inte är min favoritskiva. Kanske en gammal demo som dammats av? Tjatig men lite lätt svängig på nåt perverst vis. Gillar den där flöjten (?) som dyker upp mot slutet. Då blir det en aning Ray of Light istället (som ju är en fet favorit hos mig).
  18. Ciao Bella 2/5
    Känns som en remix. Nån afrikansk snubbe sjunger nåt och Madonna ältar nåt annat i bakgrunden, och viskar nåt (vackert förvisso) då och då. Kanske växer denna hos mig, men just nu blir jag mest bara en smula trötter.

Betyget för Madame X landar på 3,05. Det vill säga just och just godkänt.

Tidigare recensioner:
Rebel Heart
Hard Candy
Jag inser – till min stora sorg – att jag inte har recenserat Madonnas samtliga album. Detta ska jag ta tag i så här i efterhand.

gilla och dela:

Madonna: Madame X

Timmen är slagen, som Anna Book brukar säga. Madonnas fjortonde studioalbum har just släppts och undertecknad har alldeles nyss laddat ner deluxe-utgåvan (och ja, betalat för det, som sig bör). Lurarna täcker mina öron och jag ska nu premiärlyssna igenom hela albumet och helt spontant skriva vad jag tycker och tänker samt känner under denna första genomspelning.
De fem redan släppta smakproven har jag så klart redan hört en massa gånger, så jag skriver om dem lite mer ”ospontant”. (Läs tidigare sågning i detta inlägg.)

Åh, jag är nervös. Men okej då; nu trycker jag på play!

madonna madame x recension
Madonna ”Madame X”
  1. Medellín (med Maluma)
    Ja, albumets första singel var ju verkligen ingen hit. Den börjar så bra med en fin melodi och Madonnas härliga popröst, men sedan kommer Maluma in och sabbar det mesta. Den så kallade refrängen är även den astråkig och hela det där ”cha cha cha” känns ganska B.
  2. Dark Ballet
    Videon är fin i all sin konst:ighet men låten (om man kan kalla den det) förstår jag mig inte på. Den börjar fint men sedan tar låten slut (efter en minut och 37 sekunder) och det ska pratas och allting känns en teaterföreställning.
  3. God Control
    Början är lite märklig och Madonna sjunger med konstig ”grimaserande, spänd röst”, men snart kommer ett slags retroaktigt dansbeat igång och låten lyfter. Och sjunker.
  4. Future (med Quavo)
    Den här låten är helt enkelt bara väldigt konstig.
  5. Batuka
    Seg låt i konstigt tempo. Sköna trummor. Väldigt udda alltihop. Om detta inte var Madonna så skulle jag ha stängt av för länge sedan. Afrikanskt? Jag vet inte jag.
  6. Killers Who Are Partying
    Även detta en konstig bit. Helt trevlig ändå. När den portugisiska delen startar så lyfter låten. Riktigt skön!
  7. Crave (med Swae Lee)
    Jag har lärt mig att smågilla denna. Tänk om den där Swae bara kunde knipa näbb! Alltså, nu när Crave ligger mitt i ett album så börjar jag förstå låten. Den passar in här och jag börjar digga den på riktigt.
  8. Crazy
    Åh! Nu hände det! När refrängen drog igång så log jag riktigt brett. Det här är en riktigt bra dänga!
  9. Come Alive
    Maler på. Lite spännande ljud i bakgrunden. Kan kanske växa.
  10. Extreme Occident
    Fin melodi och återigen spännande ljud och instrument. Stämningsfullt.
  11. Faz Gostoso (feat. Anitta)
    Detta var rörigt och portugisiskt.
  12. Bitch I’m Loca (feat. Maluma)
    Kan inte förklara denna låt. Får ingen riktigt grepp om den. Väldigt portugisisk i alla fall.
  13. I Don’t Search I Find
    Den här bara susade förbi.
  14. Looking For Mercy
    Återigen en riktigt fin låt. Detta är Madonna. Lugnt och eftertänksamt.
  15. I Rise
    Gillade I Rise väldigt mycket när jag först hörde den. Sedan glömde jag bort den en smula. Även denna låt växer när den ”bara” är en låt bland flera på ett helt album.

Tre bonusspår från den ”fysiska” deluxe-utgåvan:

16. Funana
Detta är ju riktigt svängigt! Glatt och sött. Lite Pet Shop Boys, på nåt sätt. Madonna hyllar (vår tids) superstjärnor som inte längre finns bland oss (Whitney, George Michael, Prince etc.)Riktigt trivsam liten låt med fina körer i bakgrunden.
17. Back That Up To The Beat
Känns som en låt som inte kom med på Hard Candy. Inget att hetsa upp sig över, alltså.
18. Ciao Bella
Den här i sin tur känns som en b-sida från Confessions On a Dance Floor-eran.

Sammanfattningsvis: Madame X känns som något slags konceptalbum. De fem låtar som släpptes i förväg gjorde mig mycket förvirrad, men nu börjar jag kunna se något slags helhet.
Madonna har gjort någonting helt nytt.

gilla och dela:

Madonna, fy fan! :-(

Oj, det gör så ont att skriva detta men jag är rädd att tiden är kommen då Madonna slutligen tappade DET.
De fyra spår som släppts från kommande albumet Madame X håller verkligen inte måttet.

Först kom Medellín. Jag försökte gilla detta stycke rörig musik och jag blev så glad över att återigen få höra Madonnas underbara röst, men låten är ju faktiskt rätt sopig. Och gossen Maluma borde bara hålla käften och se söt ut.

Sedan kom I Rise och äntligen började det låta lite Madonna och texten är fin och Madonnig. Jag gav i min iver låten en fyra men jag är redan trött på den så en svag trea belönas/straffas den med nu.

Därefter släpptes Crave. Ett samarbete med någon jobbig jävla Swae Lee (jag är SÅ ointresserad och vill inte ens veta vem denna människa är!). Melodin är på något vis trevlig men låten kommer aldrig igång ordentligt. Ja, och sedan kommer den där fucking Swae in i bilden och ylar någonting också.

Och nu släpptes då Future. Ett samarbete med någon vidrig Quavo (men gäsp!). Vad är detta? Ännu en B-sida?

Samtliga låtar låter som något som inte var bra nog för förra albumet (det fantastiska) Rebel Heart.

Jag är mycket orolig!
Har Madonna tappat DET?

I morgon lördag ska hon hursomhelst uppträda på Eurovision Song Contest och det ser jag fram emot. Jag älskar – och har alltid älskat – Madonna men nu är jag uppriktigt LIVrädd för att hon har gjort sitt.

Sorgen är enorm.
Den slutliga domen meddelar jag när hela nya albumet släpps den 14:e juni.

Fy fan, Madde! Skärp dig!
gilla och dela:

Madonna: Rebel Heart

Madonnas trettonde album nu.
Rebel Heart är en trasslig historia. Läckta låtar. Utgivning av standardversion, deluxe-  samt superdeluxe-version.

Standardversionen innehåller inte ens titelspåret. Således lär deluxe egentligen vara standard, medan standard i själva verket är budget.

Eller nåt. Hursomhelst. 25 bitar på superdeluxe-utgåvan. Här är mina tankar kring färdiga låtar och läckta demos.

Standardversion

01. Living For Love 5/5
Demon mal i mitt tycke på lite mer. Kanske känns den även lite mer… funkig. Lite mörkare. Albumversionen känns mer polerad och rak och jag gillar den bättre. Läste någonstans att det gjordes en massa olika versioner av denna dänga, men att man till slut valde den elektroniska versionen. Bra val.
02. Devil Pray 5/5
Ingen större skillnad mellan demo och albumversion (även om demons atmosfäriska intro har slopats). Den senare endast mer tillrättalagd och ’färdigproducerad’. Älskar denna låt! Toppentext!
03. Ghosttown 5/5
Har inte hört någon demoversion av denna finemangfina ballad. Fantastisk kärleksdänga.
04. Unapologetic Bitch 4/5
Ace of Base-vibbar. Svängigt och gôtt. Återigen ingen större skillnad mellan demo och färdig dänga.
05. Illuminati 3/5
Inte alls dålig, men i sammanhanget ganska ”svårtillgänglig”. Demo oslipad slutversion. Illuminati är för Rebel Heart vad Sanctuary var för Bedtime Stories (1994). Intressant text, måste jag säga.
06. Bitch I’m Madonna (feat. Nicki Minaj) 4/5
Ingen större skillnad mellan demo och slutprodukt, förutom då att Nicki Minaj dyker upp i albumversionen. Ja, en ’barnslig’ låt, men den svänger på ett hysteriskt sätt och den är rätt kul. Fest rakt upp och ner. Bara KUL!
07. Hold Tight 5/5
Demon är bra. Albumversionen hade platsat på Ray of Light. Underbar låt och underbar text. Mycket romantik på detta album… ”Moget och värdigt” som det brukar heta.
08. Joan of Arc 5/5
Först har vi en lugn, finstämd ballad i demon. I albumversionen pumpas beatet upp. Jag gillar båda utgångarna. Full fcuking femma till båda. Fin text, fin melodi.
09. Iconic (feat. Chance The Rapper & Mike Tyson) 5/5
En svår bit. Töntig men på något vis svängig.
Demon är bättre på grund av att jag h a t a r rap och rap finns med i albumversionen.
Dock är den så klart bättre producerad och på andra sätt festligare.
Nej, detta blev svårt. Jag höjer nog till en fyra ändå. En svag fyra. Gillar arenapop-känslan. Nej, när jag har läst den upplyftande texten så höjer jag till en femma. Rap eller ej.
10. HeartBreakCity 5/5
En omedelbar favorit. Jag älskar – och har alltid älskat – Madonnas sorgsna ballader. Då kommer hennes röst (faktiskt!) till sin rätt. Albumversionen är lite mer ’spännande’ än den väldigt ’raka’ demon. Stort fett plus för fet fcuking gospelkör.
11. Body Shop 2/5
Demon plonkar på. Känns av någon anledning väldigt ’Britney 2003’. Albumversionen är något festligare. Men nja. En tvåa.
12. Holy Water 3/5
OK, det här gillade jag först inte alls. Fruktansvärt barnsligt. Madonna porrsjunger med barnslig stämma. Skulle vilja höra denna i instrumental skrud. Jag gillar nämligen produktionen väldigt mycket. Samplingen av Vogue är ju lite festlig också.
13. Inside Out 5/5
Demon känns som att den befinner sig i gränslandet mellan Ray of Light och Music. Med en liten tesked American Life.
Albumversionen är bättre. Mer polerad. Mer blippbloppig. En fin melodi och en otroligt fin kärlekstext. En fet favorit.
14. Wash All Over Me 4/5
Demon känns verkligen som en demo. Lite billig alltså. Men poppig och svängig.
Albumversionen är helt annorlunda. En lugn och finstämd sak. Osäker på vilken jag egentligen föredrar. Funkar i båda fallen.


Deluxe

15. Best Night 3/5
Ingen större skillnad mellan demo och album. Känns 90-tal. Känns som en sån där seg Janet Jackson-låt. En sån där låt där hon plötsligt ”får orgasm” mitt i mikrofonen. Växer dock, och jag gillar flirten med Justify My Love (wanting, waiting, for you).
16. Veni Vedi Vici (feat. Nas) 4/5
Den här är rätt skön. Malande på något vis. OK, rapperiet klarar farbror sig utan. Finner det idiotiskt att nån man väser nåt ointelligent i bakgrunden. Men Madonnas text, med referenser till damens musikaliska historia, är ganska briljant! Bara det höjer från 3 till 4.
17. S.E.X. 2/5
Alltså. Denna dänga är barnslig. Väldigt barnslig. Men den svänger ju en aning. Ganska märkligt att denna bit hamnade ens på deluxe-utgåvan.
18. Messiah 4/5
Finstämd piano- och stråklåt. Ännu en vacker kärlekstext.
19. Rebel Heart 4/5
Här kommer en stor besvikelse. Den underbara, poppiga, elektroniska demon har förvandlats till en akustisk sak.
Inte dålig, men jag ÄLSKAR verkligen demoversionen.


Super Deluxe

20. Beautiful Scars 4/5
Trevlig text, men demon är lite high school-film. Albumversionen betydligt bättre.
21. Queen 4/5
En soft låt med ett lite oväntat arrangemang.
22. Borrowed Time 5/5
En omedelbar favorit. Gitarrig midtempogrej. Kärleksfullt och fint. Otroligt fint. Otroligt bra text.
23. Graffiti Heart 3/5
Fin och fiffig text. Lite för mycket high school-känsla.
24. Autotune Baby 1/5
Förmodligen det värsta som någonsin givits ut i Madonnas namn. Bebisskrik + autotune (!). SLUTA.
25. Addicted 4/5
Gillar den här. Demon kändes som en låt som skulle ligga först på ett album – inte sist på en superdeluxe-utgåva.

gilla och dela:

Björk ”Vulnicura”

KONSTNÄREN Björk paniksläppte sitt album ”Vulnicura” två månader innan utsatt datum, då låtarna läckt ut på nätet.Det är ett filmiskt album och allt handlar om ett uppbrott. Heartbreak deluxe.
Melodierna är lite svårtillgängliga här och där men om man läser texterna medan man lyssnar så blir detta verk stor konst!

Ska nu inte skriva en massa om låtarna, utan jag kopierar helt enkelt mina favoritrader ur samtliga låtar.

1 STONEMILKER 5/5
show me emotional respect
i have emotional needs
i wish to synchronize our feelings

2 LIONSONG 4/5
once it was simple
one feeling at a time
it reached it’s peak then transformed

3 HISTORY OF TOUCHES 4/5
i wake you up
in night feeling
this is our last time together
therefore sensing all the moments we’ve been together

4 BLACK LAKE 5/5
my soul torn apart
my spirit is broken
into the fabric of all
he is woven

5 FAMILY 3/5
so where do i go
to make an offering
to mourn our miraculous triangle
father mother child

6 NOTGET 5/5
if i regret us
i’m denying my soul to grow
don’t remove my pain
it is my chance to heal

7 ATOM DANCE 3/5
i am finetuning my soul to the universal wavelength

8 MOUTH MANTRA 3/5
i have followed a path that took sacrifices
now i sacrifice this scar
can you cut it off

9 QUICKSAND 3/5
every time you give up
you take away our future
and my continuity and my daughter ́s and her daughters
and her daughters …

BETYG: 4/5

gilla och dela:

Lady Gaga – Born This Way

Äntligen är det den 23 maj och Gagas nya alster är här!
Jag har lyssnat in mig riktigt ordentligt och nedan finns mina låt-för-låt-betyg.
Först vill jag bara säga att jag älskar soundet – kombinationen av grova guror och tunga synthar tilltalar mig!
Det otroligt fula omslaget ska jag inte kommentera…
Born This Way (Bonus Track Version)

  1. Marry The Night 5/5
    Väldigt stor låt. Enorm. Den susar genom natten.
  2. Born This Way 4/5
    Första singeln slog ner som en bomb och jag tycker att den funkar bra som leadsingle. BTW introducerar albumet fint, inser jag nu när jag hört samtliga låtar.
  3. Government Hooker 5/5
    Omedelbar favorit. Börjar med nåt slags operaylande men snart kommer de underbara synthljuden fram och jag älskar dem.
  4. Judas 5/5
    Singel nummer två har vuxit från en fyra till en fullfjädrad femma. Stökig dänga som känns en smula Leila K.
  5. Americano 3/5
    Nej, detta är verkligen ingen ny Alejandro. Snarare lite åt Madonnas Spanish Lesson-hållet och den blev ju faktiskt med tiden en av mina favoriter från Hard Candy (2008).
  6. Hair 5/5
    Fantastisk låt som växer och växer och jag gillar faktiskt den där omtalade saxofonen. Briljant text!
  7. Scheiße 4/5
    Lite crazy – och jag gillar det. Synthigt, 80-taligt och rått.
  8. Bloody Mary 5/5
    Ännu en omedelbar favorit och jag kan nästan höra Madonna framföra den. Mycket fin melodi.
  9. Black Jesus + Amen Fashion 3/5 (Bonusspår)
    Hmm. Lite stökig låt – det händer väldigt mycket. Diggar 80-talsrefrängen. Kan bli en fyra men får nöja sig med tre dansanta Kimmor tills vidare.
  10. Bad Kids 4/5
    Älskar verserna men refrängen håller inte hela vägen till en full femma.
  11. Fashion Of His Love 4/5 (Bonusspår)
    Blippbloppig popdänga som jag vet kommer växa rätt rejält.
  12. Highway Unicorn (Road To Love) 4/5
    Ännu en stökig dänga. Verserna + refrängen sitter inte riktigt i varandra – de snarare tvångssys ihop. Det funkar det också. Refrängen loopade i mitt huvud när jag vaknade efter att ha lyssnat på albumet non stop kvällen före.
  13. Heavy Metal Lover 3/5
    Hmm. Förmodligen den låt jag har svårast att ta till mig. Elegant och mysig melodi i refrängen, men… lite svåra verser.
  14. Electric Chapel 3/5
    De grova gurorna byts snart ut mot en mjuk synthmatta. Lite tjatig. Hmm… en trea.
  15. The Queen 3/5 (Bonusspår)
    Oj oj, känner lite ABBA-vibbar i inledningen. Fin melodi men lite rörig helhet.
  16. Yoü And I 5/5
    Fantastiskt fin text. Lite lugn och fin melodi. Diggar hårt!
  17. The Edge Of Glory 5/5
    Växte från en fyra till en femma när jag såg Gaga göra låten live.

CD 2

  1. Born This Way (The Country Road Version) 2/5
    Visst, kul när en låt får en helt ny kostym, men nja…
  2. Judas (DJ White Shadow Remix) 4/5
    Trevlig, rivig remix.
  3. Marry The Night (Zedd Remix) 5/5
    Underbart hysterisk electromix!
  4. Sheiße (DJ White Shadow Mugler) 3/5
    Något tilltokad version. Eller… Lite väl tillplattad version.
  5. Fashion Of His Love (Fernando Garibay Remix) 3/5
    Okej.
  6. Born This Way (Jost & Naaf Remix) 3/5
    Lite tjatig synthgrej.

Avslutningsvis: I like it och jag belönar Born This Way med fyra dansanta Kimmor.

Relaterade länkar: Exp, Jerry, AB, GP, Syd, HD, DN, SvD, DN, Exp
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
gilla och dela:

Musik: Jennifer Lopez ”Love?”

Jag har aldrig varit någon stor Jennifer Lopez-beundrare. Hon gjorde några fina bitar i början av karriären och i och med att jag diggade den Lambadasamplade singeln On The Floor, så tog jag mig en titt på det nya albumet Love? när det nyligen släpptes.
Och jag gillade det.
Så pass att jag köpte det. Ni förstår, jag anser att när en amerikansk brutta skippar det där tradiga amerikanska R’n’B:andet och hipphopperiet och gör så kallad europeisk klubbmusik (med självskrivna latinovibbar), så måste det uppmuntras!
Här kommer mina kvicka betyg:
jennifer lopez love?
För övrigt funkar det perfekt att köra Love? och Britneys senaste på shuffle. Passar mycket bra ihop.


De låtar jag sedan tidigare hade i mitt iTunesbibliotek är följande (anteckna gärna!): If You Had My Love, Waiting For Tonight, Love Don’t Cost A Thing, I’m Real, Play, Ain’t It Funny, Jenny From The Block, I’m Gonna Be Alright (Track Masters Remix) samt Brave.
Recensioner: Exp, DN, SvD, Metro, BBC, NG, HD, AH, BM, BT, Corr, GPHD, KB, Meny, SMP, UNT.
Läs även andra bloggares åsikter om ,

gilla och dela: