Du FÅR ha vidriga åsikter

God förmiddag!
Jag har lärt mig en hel del i gruppterapin men vet ni vad jag har lärt mig allra mest? Något som fått mig att tänka till och tänka om.
Jo, att när du lär känna en annan människa på djupet så är det väldigt svårt att tycka illa om den personen. Alltså även om det är en – som du tidigare skulle ha sagt – vidrig person med bedrövliga värderingar. Detta eftersom du _ser_ människan (nu låter jag frireligiös, jag vet) (jag är iofs både fri och religiös, så det är väl okej) och du börjar förstå _varför_ någon är som den är och tycker som den tycker.

Därför tycker jag om att umgås med människor som tycker olika (på riktigt alltså – inte i stil med nån svensk kvällstidningskampanj som förvandlats till nationens meningslösa slogan på samma sätt som ”allas lika värde” *vomerar* och så vidare). Det är helt enkelt intressant att på djupet försöka förstå varför en människa tycker som den tycker.

På samma sätt har människor som tycker att jag har vidriga åsikter (då jag gillar stängda gränser och att en viss onämnbar OHELIG totalitär ideologi som börjar på I och slutar på M ska förbjudas) svårt att dissa mig och mina åsikter när jag på ett mycket simpelt vis kan argumentera för min sak och grunda mina åsikter på händelser direkt ur mitt liv.

Det var lördagsförmiddagens tankar detta, som jag nu ville dela med mig av.
”Jag gillar dig trots att dina åsikter är sopiga men jag kan lite förstå varför du tycker bänga saker” var vad jag försökte få fram här. Samt att en människa ÄR inte sina åsikter.
Här har Svensson en hel del att lära. Man kan tycka olika och sedan gå och ta en kopp kaffe. Man behöver inte – på pursvenskt sandlådevis – stänga ute sina meningsmotståndare (hela vägen upp i riksdagen – ett så fruktansvärt patetiskt och – dessvärre – väldigt, väldigt svenskt beteende).
Puss och kram.

Gilla, dela, följ gärna!

4 år sedan jag lämnade Sverige

Idag för fyra år sedan klev jag likt en båtflykting av båten och på darriga Bambi-ben satte jag fot på mina förfäders mark. Deras upptrampade stig låg framför mig och jag påbörjade min upptäcktsfärd genom detta nygamla hemland. Det doftade friskt. Människorna såg ut som jag och de hade rätt mycket samma sunda värderingar som jag själv. De talade två språk som är mina egna. Vi förstod varandras svarta humor.

Bakom mig låg mitt födelseland i ruiner. 
Plötsligt kände jag mig inte längre hemma där. 
Min vardag fylldes av fenomen som var mig främmande: balkongflickor. Bilbränder. Plågad blåljuspersonal. Terrordåd. Insvepta stackars barn. Förtryckta kvinnor med sönderskurna könsorgan. Män i pyjamas som på ett främmande aggressivt språk predikade att de ville – och skulle – döda mig. En skola som är som ett dagis för kränkta jättebebisar. En kollapsande vård där patienterna flygs till grannlandet för enkel omplåstring. Barnafödande i bilar. Lögnaktig media som inte granskar makten utan granskar, förföljer och hänger ut enkla medborgare med ”fel” åsikter. Ett politiskt sandlådesystem där väljarna öppet föraktas. Ett folk som förnekar sin egen existens och särart (förtjänar detta folk som inte ens existerar ett eget land?). 
Stadsdelar där andra lagar och regler råder. Nyanlända svettiga håriga stora karlar som plötsligt är ”barn” och går i samma skolklasser som riktiga barn. Våldtäkter på löpande band. Barn. Kvinnor. Män. Gamlingar. Djur. Allihop våldtas de. Barn rånas. Vilda Västern med vinande kulor från alla håll. Alla hinner inte ducka. De stackars pensionärerna som sover på bussar och på tåg och äter ur soporna. Hur kunde ni svika dem?

Så på dagen för fyra år sedan lämnade jag Det Humanitära Dårhuset bakom mig och det är det bästa jag någonsin har gjort. Tyvärr. Jag gråter en skvätt varje dag och jag tror tyvärr att det är för sent, men jag ber för Sverige. Jag hoppas så att det svenska folket (om det trots allt visar sig existera) reser sig och börjar städa upp.

Tills dess, hejsan svejsan. Passa på att ta er över gränsen innan en mur håller er ute/inne.

Gilla, dela, följ gärna!

En turkiska tycker till

Träffade nyss en turkiska som berättade om läget i det tidigare rätt så sekulära och demokratiska Turkiet. Att de måste flytta från turistorten där de lever och arbetar, då turisterna har slutat komma (”bara några ryssar kvar här och där”) och att det känns oroligt överlag i landet. Alla är ”rädda” och ”alla bara väntar på vad som ska hända härnäst” och till och med att ”alla ser så deprimerade ut numera”.
Detta har så klart att göra med att Turkiet islamiseras i ett rasande tempo och att den demokrati som fanns skrotas.

Just sayin’. Skjut inte mig för att jag citerar.

(Turkiskan var egentligen finska som i många herrans år har bott i Turkiet och numera till och med har turkiskt medborgarskap, så – åtminstone enligt svenska mått mätt – är hon ju lika mycket turk som alla andra turkar och inte det minsta finsk. Även om hon själv så klart presenterade sig som ”en finska som bor i Turkiet”. Så som varje normalbegåvad människa skulle göra. (Så dock ej i Sverige som ju inga svenskar har, men där alla ändå är svenskar på nåt märkligt vis.) Men ändå.)

Läs också: Queers och islamkritiker har något gemensamt

Gilla, dela, följ gärna!

Rösta rätt (inte rött)

Läste om den där mannen som fick hembesök av socialdemokraterna och mannen sa att han ”röstar höger” och sossarna ba’: ”Men du är ju invandrare!”

Så äckligt. 
Samma sak om man är fjolla. Då förväntas man rösta vänster. Ja, på 70-talet kanske det hade funnits en poäng med det, men som sagt: vänstern kastade oss HBT-personer under den islamistiska bussen som kom farande i rasande tempo. De struntade i oss när de insåg att det fanns fler röster att hämta bland dem som vill ta våra rättigheter ifrån oss – och ha ihjäl oss. Allt är till salu! Makten framför allt. 
Tillåt mig vomera. 
Jag är inte dum i huvudet! 
Det handlar om överlevnad, helt enkelt.

Mitt flöde på sociala medier är nedlusat med reklam för diverse villiga EU-kandidater. Jag lovar er att när jag på allvar ger mig in i politiken så kommer jag inte att spruta ur mig tomma floskler eller luddiga slogans som ”Europa är för alla” eller samma gamla joller som ALLA kan skriva under på, typ ”våra pensionärer ska inte behöva bo på bussar och parkbänkar” etc. etc.
Ni ska få raka rör, det lovar jag.

Och jag ska inte bara gapa om VAD jag/vi vill åstadkomma, utan även HUR jag/vi ska göra det. Det är något som dagens politiker verkar ha problem med. Bara en massa ideologi men inga konkreta vägar till målet.
Usch. Värdelösa är de.
Men i morgon ska jag rösta på den som jag tycker verkar bäst lämpad. Och det helt oberoende av personens hudfärg, kön, emotionella/sexuella läggning, tro, etc. etc. eftersom den rådande identitetspolitiken och all jävla kvotering är av ondo.

Usch, jag blir så trött på dessa politiker som i tid och otid viftar med regnbågsflaggor och talar om HBTQ-människors rättigheter samtidigt som de så tvångsmässigt importerar människor som vill ta våra rättigheter ifrån oss, samt vill ha ihjäl oss.
Er fina, goda politik går inte ihop. Kan ni inte förstå det?
Sluta söla ner min regnbågsflagga, jävla kappvändande populister!

Gilla, dela, följ gärna!

Lämna Israel i fred!

I dessa dagar dagar då svenska (och ”svenska”) socialdemokrater springer runt på gator och torg och jollrar ”krossa sionismen” (dvs ”utplåna Israel”) samtidigt som Den Store Ledaren Löfven talar om att alla som inte är vänster är nazister och Ebba Busch Thor är den nya Hitler, medan de av inte minst Sverige sponsrade islamonazisterna i Gaza försöker ha ihjäl så många judar som möjligt så… Då tänker jag plötsligt på den unge israeliske mannen som jag dejtade för några år sedan. 
Han som åkte till Auschwitz och letade upp sin mormors ”bädd” och placerade en israelisk flagga där, som ett stort ”fu*k you”.
Och jag tänker på när jag träffade denna mormor – överlevaren – och på att jag fick en av henne sydd tygväska.

Ur led är tiden. 
Lämna Israel (och oss judar) i fred. Och sluta förminska förintelsen. Slut kalla din meningsmotståndare ”nazist”. Detta ord är snart lika utslitet och meningslöst som ordet ”rasist”. Och slopa biståndet till islamonazisterna.

Skärp er.

Gilla, dela, följ gärna!

Äntligen valdag!

Klockan är sex denna söndagsmorgon och här är vi uppe med tuppen. Det är ju nämligen valdag och en vill ju se proper och välkammad ut när en bankar på dörren till vallokalen.

Skoja’ ba’. Så galen är inte ens jag.

Efter toalettsuccé är det gott att somna om.

Uppe med tuppen för att min underbara hund, som blev rumsren först när han var 2,5 år, har lärt sig att väcka mig när han vill uppsöka herrarnas. Upp som en blixt och ut, toalettsuccé och nu kan dagen börja. Denna spännande dag!
Njut den! Äg den!

Senare:

Då har farbror gjort sin viktiga röst hörd. 
Det är smidigare att rösta i Finland än i Sverige då du slipper en massa valsedlar. Du antecknar helt enkelt din kandidats nummer på den lilla lappen. Valhemligheten är således total. (Och inga valsedlar kan mystiskt gå upp i rök.)

Gilla, dela, följ gärna!

Urladdning

Idag fick jag beröm i gruppterapin. Till och med en liten spontan applåd och – håll i er nu – ett HANDHJÄRTA!
Dagen började med att jag sa att jag var så irriterad att ”idag kommer jag till och med att svära”.
Sedan kräktes jag ur mig en massa som irriterar mig. Måste ju inte gå in på några detaljer men kortfattat om de orättvisor som uppstår då nyanlända serveras rubbet medan ursprungsbefolkningen går och samlar burkar efter ett helt yrkesliv med höga skatter och pisspension etc. Har så mycket att säga om detta och sitter på så mycket ’inside information’ tack vare mina ”flyktingkontakter”, men mer om det nån annan gång.

Det var skönt. 
Mina handledare samt ’medpatienter’ blev eld och lågor över att få se en ny ”mer passionerad” sida av mig, som alltid verkar så ”lugn och diplomatisk”. (”Eeh. Jag är sån på grund av att jag kommer från det mjäkiga Sverige”.)

Ja. Skönt var det i alla fall och dagen blev fantastiskt bra. Har hamnat i en så hjärtlig och ärlig terapigrupp och det gör mig glad.

så jävla irriterad
Gilla, dela, följ gärna!

Politik och terapi

Söker svar. 
Ser på partiledarutfrågningarna varje kväll och söker svar. 
De mest fantasifulla förklaringar dyker upp till de omtalade löpande-band-våldtäkter som konstant äger rum, utförda av främmande asylsökande män mot våra egna kvinnor, barn, töser, gossar. 
Varför är dessa monster fortfarande kvar i vårt land? Varför daltas det med dem?
Söker svar. 

Hej från gruppterapin. 
Kan ni förstå att jag varje dag har minst ett ’aha moment’ (som husguden Oprah brukar säga).
Jag har till och med förstått vad min extrema telefonskräck egentligen handlar om. Den har så klart ingenting med telefoner eller telefonerande att göra. 
Denna ologiska skräck handlar så klart om att jag inte känner mig värd att uppta någons tid. Jag vill inte ”störa” någon, ty jag förtjänar inte att ta plats, resurser, tid.

Jaha. Då vet jag det, så här 30 år senare. Nu kanske jag kan ta tag i detta problem.

Tack igen till Helsingfors stad för denna terapiform.

Idag i terapin har jag fått höra av både handledarna och mina ’medpatienter’ att jag är en väldigt ”kärleksfull” person som ”sprider kärlek omkring mig”.
Samt att de beundrar mig för att jag läser på om de olika kandidaterna inför riksdagsvalet och sätter mig in i valet med hull och hår. ”Ditt politiska intresse lyser igenom väldigt väl.”

Ja, ni hör ju själva. De har verkligen förstått vem jag är.
Jag är en så jäkla bra och reko och hyvens man, asså. Så känner jag idag.

Vad hände i gruppterapin idag då?
Jo. Igår berättade jag att jag hörde i en (svensk) podd en enorm förvåning över att finländarna återigen blivit utsedda till ”världens lyckligaste folk” och jag sa då att jag skulle skriva ett mail till poddarna för att förklara läget.

Så idag frågade handledaren om jag skickat mailet, vilket jag så klart hade gjort, och vad jag hade skrivit. 
”Det handlar om att i Finland existerar en sammanhållning som inte längre existerar i det splittrade Sverige”, svarade jag.

Sedan gick vi in på det här med att så många i Finland fortfarande tror att Sverige är som det var på 80-talet och jag hävdade då att den bilden är helt felaktig.

Vi får inte tala om politik i terapin, men jag blev ju eld och lågor (som ni kanske förstår) när de ändå ville att jag skulle utveckla en smula. Jag berättade då bl.a. om hur jag blev bortjagad ur den stockholmsförort som jag bodde i (REDAN) år 1997, eftersom jag inte var välkommen då jag var blond/nordisk/europé. Detta innan bilbränder, gängvåldtäkter på löpande band och ständigt vinande kulor.

”Vi ser ju samma utveckling här”, sa någon, ”men det har inte gått så långt ännu.”
Vän av ordning (jag): ”Det är riksdagsval nästa månad. Rösta rätt. Rösta för att Finland INTE ska ta efter Sverige. Mitt födelseland är inte längre en förebild, utan ett skräckexempel på hur det går när man för en helt ogenomtänkt migrationspolitik. Ett land där brunsmetning av kritiker är regel. Ett land där de styrande jollrar i en sandlåda.”

Gu’, vad skönt det var att få häva det ur mig.

Gilla, dela, följ gärna!

Trötta floskler och öppna dörrar

Den där så kallade ”gaytidningen” Qx borde hålla sig till att publicera artiklar om skönhetskrämer och annat ytligt. 
Det är så tröttsamt när de ”hyllar” vänsterextremister som slår in samma gamla öppna dörrar och sprutar ur sig samma trötta floskler. Jag är svårt allergisk mot att konstant bli presenterad en och samma världsbild*.

Det vore intressant att istället få läsa om exempelvis youtube-stjärnan Luai Ahmed, som är gay OCH flykting OCH (enligt honom själv ”därför”) sverigedemokrat. DET hade kunnat bli en läsvärd artikel. 
Men nej. Inte ett pip. Samma gamla nunor och åsikter framförs istället år ut och år in. *gäsp*

*en världsbild enligt vilken du måste tycka och vara på ett visst sätt bara för att du är icke-hetero. Så mycket för jag gillar olika-vänstern, liksom.

chihuahua love
”Hej älskling!”
Gilla, dela, följ gärna!

Extremvänsterns världsbild går inte ihop

Idag har jag tänkt på det här med att extremvänsterns världsbild inte går ihop.
Ni vet de där som hävdar att det finns en miljard olika kön osv. Sedan kollar de ändå på ”damfotboll” och tycker att det är så lajbans. Var är de andra ”könens” lag då? Och ska olika slags priser delas ut till alla ”kön”? ”Årets manliga/kvinnliga artist” blir ju till en j@vla massa kategorier. ALLA borde väl tillhöra en helt egen kategori, så ALLA får gå hem med ett pris.

Såg ett lysande exempel på hur extremvänstern hela tiden trampar i sina egna fällor då nån hade länkat till någon artikel i extremvänsterns Bibel Aftonbladet (som jag så klart inte läser, av ren självbevarelsedrift). Jag klickade den här gången och där stod nånting om att den och den vokalisten i Melodifestivalen hade varit favorit ”hos båda könen”. Jaha. Men ALLA DE ANDRA ”KÖNEN” DÅ? Så trångsynt och diskriminerande!

Det kan inte vara lätt att vara vänsterextrem. Så j@vla mycket att hålla reda på, och ändå går världsbilden inte ihop.

Samma sak med dessa fjompiga människor som gapar om ”allas lika värde”. Nej, alla är inte lika mycket värda. Eller är en IS-terrorist lika mycket värd som ditt eget barn? Om du svarar ja på den frågan så är du en smula bäng i bollen och jag ringer bums till socialen.

Eller det här med att vem som helst kan ”bli” svensk eller finne eller norrman etc. Ställ dig som västerlänning på ett torg i Peking och kalla dig kines, varsågod. ”Jag har bosatt mig här så nu är jag kines”. NEJ, DET ÄR DU INTE. Folk skulle skratta åt dig, men åt andra hållet är det tydligen helt okej.

Usch. Alla dessa floskler som flyger runt. Jag får huvudvärk.

MVH, konservativa radhusbögen.

Gilla, dela, följ gärna!