Innehållsrik men sömnlös vecka

Det blev (hittills) en bra – men en smula tröttsam – vecka det här. Mina sömnproblem, nej!, mitt sömnHANDIKAPP, gjorde sig påmint. Inte bra. Gjorde klart på nya jobbet att jag rent fysiskt inte kan jobba annat än väldigt regelbundna tider. Annars blir min rytm uppfu*kad. Helt okej.

[Bildbevis nedan]

Blake var med mig på jobbet. Till allas stora glädje, ska tilläggas.

Kvällstid har vi kollat på serien The Crown på Netflix. Blake har ju upptäckt det här med att det ”rör sig” på skärmen och inte minst noterar han när djur visas i bild. I The Crown dyker det konstant upp hundar och hästar, så Blake gillar serien även han.

Igår klippte jag mig i stadsdelen Gårdsbacka, så nu ser jag ut i håret som alla förortsblattar.

Idag besökte jag Svenska litteratursällskapet där jag träffade två viktiga personer från Åbo Akademi. De kontaktade mig, via min fantastiska blogg, för ett halvår sedan och ville ha med mig i ett slags projekt som innehåller de flesta komponenter som gör mig glader: musik, språk och till och med en smula politik. Musiken (i det svenskspråkiga Finland) var nu grunden i det hela ändå.

Jag berättade allt om mitt enorma musikintresse och om ”musiken i vardagen”, som projektet kallas.
Ni kan ju tänka er vilken mundiarré jag drabbades av när de frågade varför jag har ”personligt, pop och politik” som bloggslogan, när jag just hade förklarat att jag inte gillar att man blandar ihop musik och politik. (”Var sak på sin plats!” är ett bra motto på samtliga plan här i livet.)

Jag avskyr som bekant att någon vokalist som levt i en skyddad bubbla fullproppad med likasinnade i hela sitt liv plötsligt ska börja diktera för ”mannen på gatan” vad han ska tycka och tänka om saker och ting, som Vokalisten inte har någon erfarenhet av alls. Oj, vad jag tog ton. Skämt åsido. ”Kändisars” så kallade åsikter kastar jag omedelbart i soptunnan.
Trots mina lugna nordiska gener så är jag väldigt passionerad när jag GÅR IGÅNG.

Jag fick tala om hur mycket jag saknar LP-skivans tid. Ni vet de där gyllene åren innan musik blev slit-och-släng, då man noga inhandlade sin musik och sedan lyssnade från början till slut, samt läste texterna i konvolutet. Man skippade inte de där spåren som inte kändes så intressanta där och då på studs. Det är ju de där mellanspåren som lever kvar än idag, i skymundan. Pärlorna finns mellan hitsen, helt enkelt.

Vi talade om hur mycket jag älskar Eurovision och om det att det intresset kom till av att jag älskar och fascineras av allt som har med språk att göra (ja, ni hör ju själva hur jag fick kombinera allt jag diggar). Samt om hur språkintresset vaknade av att jag växte upp i en tvåspråkig miljö och tidigt insåg att saker och ting inte alltid går att översätta, trots att man använder de ”rätta” orden, eftersom ett språk är så komplext med känslor, traditioner, historia etc. etc.

Jag fick tala om mitt stora karaokeintresse och om hur denna ”obetydliga” lilla hobby botade min sociala fobi och allmänna människoskräck. (Och om min signaturmelodi ”Det börjar verka kärlek banne mig”.)

Och eftersom temat i grunden var finlandssvenskt så sa jag också att jag ogillar att de på finlandssvensk radio om och om igen spelar gamla rikssvenska hits när jag hellre vill upptäcka för mig nya finlandssvenska vokalister (som sjunger på dialekt! eftersom jag går igång på dialekter).
Och eftersom jag är som jag är så lade jag till att jag på samma sätt avskyr att de finlandssvenska dagstidningarna är så fruktansvärt Sverigebesatta. ”Om jag vill läsa om Sverige så kan jag göra det på svenska nyhetssiter. I finlandssvenska medier vill jag läsa om FINLAND på SVENSKA.”

Och allra sist fick jag sagt att jag hatar och föraktar allt som har att göra med Hip hop och rap. ”Varför då?” ”Det är aggressivt och texterna är människofientliga och våldsamma.”
Ja, så är det. Och jag står för min gaggiga åsikt.
Jag tackade för kaffet och gick.

kim da costa
gilla och dela:

Musiken i december

Eftersom alla är så oerhört intresserade av min värdelösa musiksmak så publicerar jag mina månatliga listor (enligt Last-FM).
Följande lyssnade jag mest på under den gångna månaden.

ARTISTER

  1. Roxette
  2. Eva Dahlgren
  3. Kylie Minogue
  4. Eurythmics
  5. Sandra
  6. Britney Spears
  7. A-ha
  8. Laura Voutilainen
  9. Enigma
  10. Carola

LÅTAR

  1. Kylie Minogue ”Every Day’s Like Christmas” (A Stock Aitken Waterman Remix)
  2. Lena Philipsson ”Kärleken är evig”
  3. Roxette ”Fading Like A Flower (Every Time You Leave)”
  4. Kylie Minogue ”What Kind Of Fool? (Heard All That Before)”
  5. Oscar Zia ”Kyss mig i slo-mo”
  6. Roxette ”Things Will Never Be The Same”
  7. Roxette ”Anyone”
  8. Roxette ”Milk And Toast And Honey”
  9. Roxette ”Queen of Rain”
  10. Roxette ”Almost Unreal”
gilla och dela:

Musiken i oktober

Eftersom alla är så oerhört intresserade av min värdelösa musiksmak så publicerar jag mina månatliga listor (enligt Last-FM).
Detta lyssnade jag på under den gångna månaden.

ARTISTER

  1. Björk
  2. Lady Gaga
  3. Sugababes
  4. Cher
  5. Madonna
  6. Netta
  7. Kikka
  8. Mutya Keisha Siobhan
  9. Atomic Kitten
  10. Robbie Williams

LÅTAR

  1. Netta ”Bassa Sababa”
  2. Netta ”Toy (Sagi Kariv Remix)”
  3. Zena ”Like It (Eurovision 2019 – Belarus)”
  4. Tess ”Viva L’Amor”
  5. Titiyo ”Lovin’ Out of Nothing”
  6. Björk ”The Modern Things”
  7. Yohanna ”Is It True?”
  8. Yohanna ”Is It True? (Instrumental)”
  9. Atomic Kitten ”If You Come To Me”
  10. Björk ”Arisen My Senses”
gilla och dela:

Musiken i september

Eftersom alla är så oerhört intresserade av min värdelösa musiksmak så publicerar jag mina månatliga listor (enligt Last-FM).
I september blev det av någon anledning väldigt mycket Céline Dion; de nysläppta bitarna från kommande albumet ”Courage” är toppen! Dion bryts sedan av med lite Wizex. Så klart. How very me.
Det märks även att jag kollat en del på Vain elämää (finska Så mycket bättre).

ARTISTER

  1. Orup
  2. Céline Dion
  3. Bananarama
  4. Melanie C
  5. Geri Halliwell
  6. Antti Tuisku
  7. Madonna
  8. Saara Aalto
  9. Lauri Tähkä
  10. Sandra

LÅTAR

  1. Céline Dion ”Flying On My Own”
  2. Céline Dion ”A New Day Has Come (Radio Remix)”
  3. Céline Dion ”Courage”
  4. Céline Dion ”Imperfections”
  5. Wizex ”Dans med en främling”
  6. Céline Dion ”Lying Down”
  7. Céline Dion ”Faith”
  8. Céline Dion ”Because You Loved Me”
  9. Céline Dion ”Coulda Woulda Shoulda”
  10. Céline Dion ”I’m Alive”
gilla och dela:

Musiken i augusti

Eftersom alla är så oerhört intresserade av min värdelösa musiksmak så publicerar jag mina månatliga listor (enligt Last-FM).
I augusti blev det av någon anledning väldigt mycket Britney.

ARTISTER

  1. Britney Spears
  2. Pet Shop Boys
  3. Madonna
  4. Céline Dion
  5. Eurythmics
  6. Pernilla Wahlgren
  7. BWO
  8. Orup
  9. Omer Adam
  10. Anna Eriksson

LÅTAR

  1. Britney Spears ”Alien”
  2. Britney Spears ”Til It’s Gone”
  3. Britney Spears ”Slumber Party”
  4. Britney Spears ”Man On The Moon”
  5. Anna Eriksson ”Odota mua”
  6. Britney Spears ”Perfume (The Dreaming Mix)”
  7. Britney Spears ”Just Like Me”
  8. Babsan ”Ge mig en spanjor”
  9. Ann-Louise Hanson ”Kärleken finns kvar”
  10. Anna Eriksson ”Mitä jää”
gilla och dela:

Musiken i juli

Eftersom alla är så oerhört intresserade av min värdelösa musiksmak så publicerar jag mina månatliga listor (enligt Last-FM).

Här kommer de mest spelade artisterna och låtarna i juli 2019.
En redig blandning måste jag säga!
Fler underbara musiktips finns i fotoalbumet Music Man på Facebook.

ARTISTER

  1. Roxette
  2. Kikka
  3. Leila K
  4. Ted Gärdestad
  5. Laura Voutilainen
  6. Marie Fredriksson
  7. Sanna Nielsen
  8. Mauro Scocco
  9. Madonna
  10. Antti Tuisku

LÅTAR

  1. Laura Voutilainen ”Koska mä voin”
  2. Panetoz ”Efter solsken”
  3. Laura Voutilainen ”Mä en kestä”
  4. Kikka ”Parhaat puoleni”
  5. Family Four ”Härliga sommardag”
  6. Madonna ”Back That Up To The Beat”
  7. Madonna ”Extreme Occident”
  8. Madonna ”Faz Gostoso” (feat. Anitta)
  9. Madonna ”Killers Who Are Partying”
  10. Panetoz ”Håll om mig”
gilla och dela:

Musiken i juni

Eftersom alla är så oerhört intresserade av min värdelösa musiksmak så publicerar jag mina månatliga listor (enligt Last-FM).

Här kommer de mest spelade artisterna och låtarna i juni 2019.

ARTISTER

  1. Madonna
  2. Kylie Minogue
  3. Take That
  4. Lena Philipsson
  5. Alanis Morissette
  6. Petra Marklund
  7. Westlife
  8. Veronica Maggio
  9. Sarek
  10. Antti Tuisku

LÅTAR

  1. Madonna & Maluma ”Medellín”
  2. Madonna ”Funana”
  3. Madonna ”Girl Gone Wild”
  4. Madonna ”I Rise”
  5. Lena Philipsson ”Maria Magdalena”
  6. Madonna ”Back That Up to The Beat”
  7. Sanni ”Hei kevät”
  8. Madonna ”Dark Ballet”
  9. Madonna ”Gang Bang”
  10. Madonna ”Extreme Occident”
gilla och dela:

Älskar med mina plattor

All min älskade musik stod nedpackad i min före detta grannes källare i flera månader (i brist på bilburna vänner). Nämnde i gruppterapin hur mycket jag saknar min samling LP- och CD-skivor samt kassetter och en ny ung kvinna ba’: ”Jag har både körkort och bil. När åker vi?”
Så rart!

Nu är mina älsklingar hemma och jag ska älska med dem hela natten. Har all min musik i min bärbara hårddisk men jag vill RÖRA konvoluten! Bläddra. Läsa. Sniffa. 
Kartong efter kartong efter kartong. 
Åh, så härligt!

gilla och dela:

Lite mer ’Madame X’, inkl. de viktiga betygen

madame fucking ex

Efter att jag laddade ner Madame X i natt så har jag naturligtvis lyssnat och analyserat hela dagen lång. Jag fick även höra av en viss herre att mina betyg på låtarna saknades och detta måste jag så klart åtgärda. (Nämnde herres egna betyg finns här.)
Innan jag börjar dela ut mina viktiga betyg så vill jag snabbt inflika att jag tycker att det är så jobbigt att det numera finns en massa olika utgåvor av alla album. 15 låtar på ett album och 18 på ett annat och på exempelvis Rebel Heart fanns titelspåret inte ens med på standardversionen! Skogstokigt! Ge mig 10-12 underbara låtar och där har du den – LP:n. Inga konstigheter, så att säga.

  1. Medellín (med Maluma) 2/5
    Tycker som sagt att detta är en av Madonnas sämsta singlar någonsin (och den absolut sämsta förstasingeln från ett album). Den börjar så fint men sedan blir det bara kaos när Maluma dyker upp och refrängen är ju bara trist. Hela slutresultatet känns kyligt och själlöst. Men Madonnas verser är fina.
  2. Dark Ballet 2/5
    Så fruktansvärt sorgligt att denna superfina låt helt förstörs när det där teatrala kommer in i bilden och Dark Ballet därmed går käpprätt åt helvete. Inledningen är så vacker; både texten och melodin! Jag vill klippa bort allt det andra onödiga, pretentiösa tramset.
  3. God Control 3/5
    Den här alldeles för långa låten hade kunnat bli så enormt svängig om den jobbiga, tröga inledningen helt enkelt hade klippts bort. Jag gillar sjuttiotalsdiscosvänget och alla de där virvlande stråkarna som så småningom dyker upp. Men men, alldeles för lång låt. Och varför mumlar Madonna så där konstigt på några av låtarna på Madame X? Är det nåt nytt och tufft som jag har missat?
  4. Future (med Quavo) 1/5
    Så fruktansvärt Konstigt, Dåligt, Tjatigt, Intetsägande, Tramsigt, Överproducerat. Och denna skitlåt (med nån skit”artist” vid namn Quavo) valde Madonna att framföra i Eurovision. Jag saknar ord. Har hon helt tappat omdömet?
  5. Batuka 2/5
    Den här låten är så väldigt konstig och svår, men samtidigt så otroligt simpel. Kören upprepar vad Madonna sjunger och det låter som en mässa av något slag. Lite skrämmande, men jag gillar någonting med det här. Kanske själva produktionen. Det ”ryckiga”; trummorna och allt som hörs i bakgrunden. Det känns som en hemlig värld som vi får kika in i. Förstår dock inte varför Madonnas röst är så oerhört manipulerad i de flesta av låtarna. ’Autotune gone wild’ känns trist och tillför ingenting. Verkligen absolut ingenting.
  6. Killers Who Are Partying 4/5
    Jag förstår att Madonna menar gott när hon sjunger att hon vill ”vara” en massa (typ) utsatta folkgrupper (eller nåt), men hon kan faktiskt inte ”vara islam” samtidigt som hon ”är” en massa andra saker som man absolut inte får ”vara” i islam. Typ gay. Eller självständig kvinna. Etc. Etc.
    Med dessa tankar i huvudet så blir detta bara världsfrånvänd vänsterextrem smörja.
    Men. Jag gillar låten. Riktigt mycket till och med. Låten vars titel jag inte förstår mig på (skriv gärna en rad om du förstår) är skön att lyssna på.
  7. Crave (med Swae Lee) 4/5
    En hatlåt (med en återigen märkligt mumlande Madonna) som växte till sig och nu – chockerande nog – belönas med en fyra! Jag hatar inte ens den där Swae Lees insats. WTF!?
  8. Crazy 5/5
    Så jädrans bra, alltså! Första versen känns trist men när bryggan kommer så märker man bums att den kommer att ta oss vidare till en riktigt skön refräng! Den har så att säga växtvärk, vilket hörs i den där bryggan innan den explosiva trallvänliga refrängen.
    Jag älskar Crazy och ler (fortfarande brett) när jag hör den. Soundet och den nästan lite march-aktiga känslan i refrängen tilltalar mig.
  9. Come Alive 2/5
    Ännu en märklig och oerhört malande låt. Återigen diggar jag instrumenten och ljuden och beatet i bakgrunden. Låten i sig är… tja… just malande och mässande.
  10. Extreme Occident 5/5
    Så fantastiskt vackert alltsammans! Vacker text (i all sin enkelhet), fin melodi, vackert piano. Denna låt känns väldigt genuin och värdig.
  11. Faz Gostoso (med Anitta) 2/5
    En uppmaning till dans, mestadels på portugisiska. Får inte upp mig på nåt dansgolv, kan jag lova. Nosar på en etta men får en tvåa i detta nu.
  12. Bitch I’m Loca (med Maluma) 2/5
    Hemska Maluma igen. Den här pubertala låten var länge nere på en etta, men bubblar just nu till sig en tvåa. Rycker trots allt lite, lite i benen. Barnsligt. Tramsigt. Hoppas att vi snart kan lägga den där (extremt attraktiva, men värdelösa) Maluma och hans tonårsaktiga fnitter bakom oss.
  13. I Don’t Search I Find 4/5
    Sövande på nåt sätt. På ett behagligt vis. Och ”Vogue” i bakgrunden – vilket jag älskar (då låten på inget annat sätt påminner om ”Vogue”). Kan nog i längden bli en av mina favoriter från denna (estetiskt fruktansvärda) ögonlapps-era mitt i Madonnas långa, blomstrande karriär.
  14. Looking For Mercy 5/5
    Väldigt Madonna, men samtidigt en ny typ av spretighet. Rak och ärlig text. Ja, den här går jag igång på.
  15. I Rise 4/5
    Det känslosamma men malplacerade introt känns jobbigt och PK. Men låten gillar jag fortfarande. Har dock tröttnat lite, överraskande snabbt.
  16. Funana 4/5
    Känns verkligen som en b-sida och jag gillar denna låt där, när Madonna rabblar upp dem, det blir så påtagligt att alla de där stora legenderna är ur tiden. Även sådana som har betytt någonting för mig; Whitney, George Michael. Och tänk att hon utelämnar Michael Jackson. Oj oj oj, vilket medvetet val!
  17. Back That Up To The Beat 2/5
    Tjatig låt som andas Hard Candy, som verkligen inte är min favoritskiva. Kanske en gammal demo som dammats av? Tjatig men lite lätt svängig på nåt perverst vis. Gillar den där flöjten (?) som dyker upp mot slutet. Då blir det en aning Ray of Light istället (som ju är en fet favorit hos mig).
  18. Ciao Bella 2/5
    Känns som en remix. Nån afrikansk snubbe sjunger nåt och Madonna ältar nåt annat i bakgrunden, och viskar nåt (vackert förvisso) då och då. Kanske växer denna hos mig, men just nu blir jag mest bara en smula trötter.

Betyget för Madame X landar på 3,05. Det vill säga just och just godkänt.

Tidigare recensioner:
Rebel Heart
Hard Candy
Jag inser – till min stora sorg – att jag inte har recenserat Madonnas samtliga album. Detta ska jag ta tag i så här i efterhand.

gilla och dela:

Poppar på medan jag väntar

Jag har som sagt börjat lyssna på musik igen. När jag mår dåligt kan jag inte lyssna på någonting. Jag får bara ännu värre ångest av musik eftersom musik väcker känslor.
Men så i december förra året började jag plötsligt spela pop igen och en dag då jag satt på bussen insåg jag plötsligt att jag hade lurarna i öronen och då blev jag glad.

Jag är inne i en eurodisco-fas just nu. Riktig euroTRASH. Underbart! Här poppas Da Buzz och September och E-Type och hela baletten. Promenaderna med Blake blir således mycket rappa.

Idag var jag på ett mycket viktigt möte som har att göra med mitt boende. Nu väntar jag på besked. Med enorm spänning.
Jag har sagt det förr men jag säger det igen: fy farao vad Helsingfors levererar! Om och om igen. Saker och ting liksom FUNGERAR.
Här har forna hemstaden Stockholm en väldig massa att lära.
I den finländska huvudstaden går till och med bussarna i tid!

Bara en sån sak.

gilla och dela: