Reggae-chock

Kollegan gick ut ur rummet men kom snart tillbaka.
Han vispade frenetiskt med skeden i kaffekoppen, såg allvarlig ut och sa: ”Aha, nu förstår jag vad det är som känns så fel här inne just nu – Kim Milrell lyssnar på reggae. Jag kände väl att något inte riktigt stämde.”
”Jag vill inte bli placerad i ett fack, älskling. Jag är full av överraskningar och jag är komplex, precis som Kim Milrell.se.”

Matisyahu darling.

Gilla, dela, följ gärna!

Det var en lustig liten kvällspromenad

Först och främst så såg jag en rolig dam.
Hon var mycket uppklädd och väldigt, väldigt gammal. Hon hade parkerat rullatorn på trottoaren och slagit sig ner på en bänk intill. Där satt hon nu i all sin ålderdom, under sin eleganta hatt, och bolmade på en cigarett.
Mycket lustig syn.
Nej, jag sa inte ”rökning är skadligt för dig – du kan få cancer”.
Då hade hon nog skrattat sitt tandlösa leende och bräkt fram: ”hör du grabben, jag har rökt i 60 år och jag har inte ens drabbats av astma”.
Nåväl. Lite senare var Sebbe trött och han drog tassarna bakom sig. ”Rappa på nu”, sa jag ängsligt, ”så vi slipper de där skräniga ungdomarna som går en bit bakom oss”.
Sebbe lyssnade inte och ynglingarna kom närmare och närmare. De skrålade och sjöng och jag är (och har alltid varit) mycket rädd för skräniga ungdomar.
När de var bara några meter bakom oss så insåg jag att jag kände igen melodin de skrålade på. Jag ruskade på huvudet för att försöka locka fram den vackra låten som jag visste fanns någonstans i mitt bakhuvud.
Och då! Plötsligt log jag med hela ansiktet och jag skämdes som fan. Fy farao så fördomsfullt av mig! Låten de skrålade på är ju en av världens vackraste och fredligaste och den kommer här:

Fastän gossarna snart valde en annan väg så hörde jag dem sjunga ända tills jag öppnade porten och gick upp i bostaden.
Låttext:
Fortsätt läsa ”Det var en lustig liten kvällspromenad”

Gilla, dela, följ gärna!