Privat: Fredagsblandning

Arbetsrelaterat
* Jo, lite mör är jag nog nu när arbetsdag 26/26 just kickat igång. I morgon blir det första sovmorgonen på… länge. Förra gången jag skulle vara ledig så blev det ju inte riktigt så, men den här gången ska allt klaffa!
Vilken tur att jag trivs med mitt jobb och sicken fröjd att jag älskar att håva in cash till både mig själv och statskassan.
Minns mitt inlägg Att ha ett jobb som inte ger en ångest är ack så mycket värt.
För övrigt är jag fortfarande stormirriterad på allt gnäll om att ”åh, jag måste jobba” och ”jag vill inte gå till arbetet” osv osv osv. Ett hån. Ogillar du ditt jobb så stämpla ut och gå hem och låt någon – som vill jobba – ta över.
Israelrelaterat
* Två dygn senare vaknar Rapport och rapporterar om den så kallade israeliska spion-gamen. Vilken tur att medborgarna har KM.se! (Därför tycker jag att du ska gilla Kim Milrell.se på Facebook.)
* Terrorlistan är nu uppdaterad och avslutad. Lång blev den.
Sebberelaterat
* Idag ligger han hemma och sover – han är fortfarande trött efter vistelsen på landet. Åh, så mysigt att ha honom hemma igen och sova med honom tätt intill.
Matrelaterat
* Igår blev det en pizza och den var SÅ god. Jag måste återigen hylla Dalens Pizzeria!
Bloggrelaterat
* Igår skummade jag igenom samtliga inlägg från förra året och jag skrattade och förundrades. Bloggboken kommer snart – jag måste bara hitta en lämplig titel och skapa ett elegant omslag.
Nu jobbar vi undan dagen och därefter njuter vi av lite ledighet!

Gilla, dela, följ gärna!

Privat: Den djuriska människan

Sebbe har sitt favorittorrfoder i en skål på golvet, men han äter inte. Nej, han vill att jag ska stoppa maten i aktiveringsbollen så att han får peta och snurra ut de små matbitarna.
Inget konstigt med det.
Människor är likadana när det handlar om relationer: han/hon vill jaga och efter en redig match fälla sitt byte och släpa hem honom/henne till kammaren. Den som kastar sig i en annan människas famn blir snabbt avvisad. Den som visar sig svag blir ögonaböj kastad på sophögen.
Intressant att människan fortfarande är så djurisk.
Det var tisdagens djupa tanke det.

Igår badade Sebbe och vi testade hans nya schampo ”med balsameffekt”. Ha ha ha.

Gilla, dela, följ gärna!

Mat är lite som sex

Idag är det en sån där galen dag (”du är så himla crazy, Kimman”) som infaller cirka två gånger per år: jag äter färdigmat.
Jag är vän av matlådan men ibland blir det som det blir.
Mat är lite som sex: det är bäst att fixa’t själv så det blir ordentligt gjort.

Naturligtvis piffar jag till det hela en smula.

Gilla, dela, följ gärna!

Ett lunchinlägg som blev till något helt annat

Jag ser flera meter lång ut. På ett hotellrum i Köpenhamn.

Jag ska koka upp ett paket nudlar.
Det får mig att känna mig väldigt ungdomlig och bara det prassliga ljudet från förpackningen får mig att färdas tillbaka till mitten av 90-talet. Jag levde på nudlar då. Älskade dem. Jag bodde i andrahand i Aspudden och köpte tre paket kryddstarka nudlar för en tia.
Åt dem hemma. Åt dem på jobbet. Jag krossade dem medan de låg i paketet och därefter kokade jag upp dem.
Jag var 175 centimeter lång och vägde inte många kilo.
Håret var blekt (på bilden dock brunt) och de alltid så trendiga kläderna hängde och flängde på min arma lekamen.
Jag bar svarta byxor i något glansigt tyg. Köpte dem på Solo vid Norrmalmstorg. Köpte nog de flesta kläder där. Och så fanns det en liten, liten butik med t-shirts med fräcka tryck och slogans. Fäbodjäntan och liknande. En gång köpte jag en väldigt dyr jacka i den butiken. Jag minns att jag spenderade mina sista pengar och att jag tänkte ”äsch, jag har nudlar hemma så jag klarar mig resten av månaden”. En gång köpte jag en t-shirt som det stod ”Jesus Lever” på. Texten glittrade och den var väldigt fin. Dessvärre använde jag den bara en gång eftersom jag råkade få blonderingsvätska på den och t-shirten var därmed förstörd. Kanske var det en mening med det hela. ”Jesus” liksom.
Tillbaks till nudlarna – jag äter dem sällan nuförtiden. Föråt mig på dem och blir lite lätt äcklad bara jag tänker på dem. Jag ser hur de åker ner i vasken och så ligger de där och ser ut som små äckliga maskar.
Maskar skrämmer mig. När det gäller döden så är jag nog mest rädd för maskarna. Därför vill jag bli kremerad – illa kvickt.
Tillbaks till nudlarna igen – de kryddstarka kan vara riktigt goda och det blir faktiskt en riktigt smarrig lunch om man blandar i en skivad morot. Och ett par vitlöksklyftor.
Nej, när jag tänker på saken så skippar jag nog nudlarna idag. Känner mig lite för gammal för dem så jag går nog och köper mig en sallad istället.
Spicy noodles.

Gilla, dela, följ gärna!

Dagens TV-tips


Ni har väl inte missat den fantastiska tv-serien Jamies matrevolution?
Jamie Oliver åker till USA:s fetaste stad – där skolbarnen äter pizza till frukost och burgare till lunch och inte vet hur en tomat eller potatis ser ut – för att försöka få invånarna att förändra sina matvanor.
Fantastiskt och upprörande.
Aha, ni undrar vad jag åt till lunch och middag igår! Se här:

Lunch: sedvanlig råkost och fetaost.

Middag: Vegoburgare utan bröd.

Gilla, dela, följ gärna!

Ännu en underbar kväll i livet

I går var vi återigen på Mälarpaviljongen. Sebbe njöt som vanligt av hundrasextiofemkronorsburgaren och ja, jag gjorde detsamma.
”Livet borde alltid vara så här”, sa min vän.
Jag kunde bara hålla med.
När livet är bra så är det väldigt bra.

Sebbe

Sebbe

Kim & Sebbe

Gilla, dela, följ gärna!

Fantastisk serie för oss över 25


Dags för dagens tips!
Ni har väl inte missat den fantastiska serien Det goda livet som går på SVT på måndagar?

Hugh Fearnley har valt att leva nära naturen, av egenodlade grönsaker och kött från grannarna. Han njuter av lantgårdsarbete, trevligt sällskap och god mat. Hugh vill skapa förståelse för hur vi väljer vår mat, att vi tänker på vad det är säsong för just nu, odlar det lilla vi kan och köper resten så nära råvarornas ursprung som möjligt. En serie som ger inspiration, handfasta tips och rikliga exempel på vad var och en av oss kan göra. Och så massor av goda recept förstås.

Att det viktiga – för såväl djur som människa – i djurens välbefinnande får stor plats i programmet gör det hela naturligtvis ännu bättre.
Se första delen här. Och andra. Och tredje. Och fjärde.

Gilla, dela, följ gärna!