Oktobermåndag med snöblandat regn

En egentligen ganska intetsägande oktobermåndag. Det låter ju inte särskilt upphetsande; särskilt inte om jag tillägger att dagen bjöd på snöblandat regn.

På förmiddagen var jag på ett viktigt (obligatoriskt) möte i Sockenbacka. Det var förvånansvärt bra, informativt och ”hoppingivande”.

Jag kom hem och småstädade och Blake gömde sig som vanligt så fort han fick syn på den förfärliga dammsugaren. Även balkongen fick sig en uppfräschning; det landar gott om barr på den. Och tops (alltså örontops, eller ’pumpulipuikko’ som det så fräsigt heter på finska) efter den som bodde här tidigare.

På förkvällen strosade jag och Blake genom det snöblandade regnet och längs de söliga gatorna till Främre Tölö och träffade vår väninna M. Vi tog en redig, rask promenad i mörkret och vi skvallrade om sådant som inte hamnar på bloggar.

Det var skönt att komma hem och duscha både herr Blake och mig själv och därefter kasta sig under en filt för att se dokumentären After The Screaming Stops om tvillingarna Matt och Luke Goss i popgruppen Bros. Jistanes vad de bråkade! Och jistanes vad stora Bros var på åttiotalet. Jag köpte deras två första album (av tre) men kom inte ihåg att det var SÅ poppis.

Jag nämnde min uppgradering till hemska Catalina och jag är fortfarande lika sur. Idag har iTunes betett sig väldigt märkligt; den har märkt om hela album. Bytt artist och album och hela alltet. Bara så där! HELT SINNESSJUKT JOBBIGT.

Dessutom så uppdateras någonting på min telefon varje gång jag kopplar in den. Se bild. Den bara uppdaterar och uppdaterar i timmar. I två dagar har den nu hållit på att uppdatera NÅGONTING. Skulle vilja vet vad.

Ja, hela datorn är seg. Det kan ta två minuter att öppna ett nytt fönster i webbläsaren. Och hela Finder är superseg. Jag klarar som sagt inte av LÅNGSAMHETER så jag skriker och gormar stup i kvarten.

Men nu ska jag sova.
Tack för en bra dag.

gilla och dela:

Den sega skökan Catalina

Jag körde en uppgradering till Catalina (vad är det för namn? Låter som en kedjerökande billig sköka) på min huvuddator i förrgår kväll och det borde jag inte ha gjort. Nu känns allting plottrigt.
Jag kan inte använda Photoshop längre och jag kan inte ens använda Word. Jag fick en varning om det men trodde så klart att jag skulle kunna ladda ner en kompatibel version av Word på nytt, eftersom jag ju har BETALAT FÖR PROGRAMMET men NEJ, det går ju inte. Nu finns nåt hemskt som kallas Office 365 som man betalar för per år!

Känner mig handikappad och förtvivlad.

Och iTunes ser helt galet ut och det kommer upp två fönster (varför då?) och jag är förvirrad och grinig.

Just nu uppdateras Bilder och jag väntar med hjärtat i halsgropen och undrar hur sinnessjukt det kommer att se ut när allt är klart.

DETTA ÄR ORIMLIGT.
Måste allting – ta mig tusan ALLTING – hela tiden BLI SÄMRE?

Ja ja, jag klarar mig utan Photoshop. Jag har tidigare använt detta bildredigeringsprogram i mitt yrke men det gör jag ju inte längre. Word däremot… Jag är en skrivande person! ATT SKRIVA ÄR VAD JAG GÖR.
En författarbekant berättade att hon använder sig av Pages när hon skriver. Jag har aldrig riktigt använt detta program då jag har varit van vid Word, men nu ska jag göra ett ärligt och uppriktigt försök.

Datorn har börjat bete sig konstigt. Igår kraschade den för – tror jag – första gången någonsin. Jag har en elegant iMac, inköpt 2013 (?). Den har plötsligt blivit så JÄVLA långsam och jag HATAR allt långsamt. Har INGET tålamod. Jag blir sällan riktigt arg och så där grinig att jag kastar saker omkring mig men LÅNGSAMHETER gör mig SÅ JÄVLA FÖRBANNAD att jag till och med måste skriva med versaler. Är en skrivande person men den här irritationen är så JÄVLA STOR att jag inte finner några lämpliga ord och därför till och med SVÄR JAG.

Aaargh.
Ha en bra dag.

gilla och dela:

Den stränga magistern i mig

Bästis.

Ding dong! Igår besökte jag granngrabbarna för att ge den ene en kurs i det här med iTunes, iPhone och Apple i allmänhet. Ja, han blev nämligen nyss med iPhone då han tog över min gamla i och med att jag gick över till iPhone 4 (mest för att jag saknade filmfunktionen). (I utbyte fick jag för övrigt en platt-tv tjock-tv och en fåtölj.) (Skratta ni.)
Jag trivdes i lärarrollen – kalla mig gärna magister – och jag bar strikt klädsel och hade svårt slickad sidbena och naturligtvis höll jag en pekpinne i näven. Som jag då och då svingade med.
Grabben, eller ska vi säga eleven, var mycket nöjd med kursen och han älskade bums sin iPhone. ”Men så kul!” sade han. Och ”Tänk att jag kan kolla min mail!” och ”Varför har jag väntat så länge?”
Jo, iPhonen är fortfarande mitt bästa köp någonsin.
Och nej, hundar köper man inte – man adopterar dem.

gilla och dela:

Mac-fråga (Uppdaterad)

Jo, jag undrar lite: vilken webbläsare använder du?
Först använde jag Safari, men den började hänga sig/stänga av sig själv stup i kvarten.
Gick över till Google Chrome. Nu har den börjat bete sig likadant.
Firefox har jag som backup-läsare.
Safari är ju snyggast men Chrome är nog smidigast.
Så – vilken använder du?
Bonusfråga: använder du iPhoto? Det är ju snyggt, men jobbigt då det inte går att hämta bilder till till exempel photoshop. (Eller har jag missat något?)
Berätta!
Uppdatering: Om du använder iPhoto – har du uppgraderat till den nya versionen? Var det värt det?

gilla och dela:

Är lite hård mot mig själv

Jag har inte tränat på tre dagar (igår motionerade jag hem från jobbet, men det räknas inte). De två senaste nätterna har jag bara sovit ett par timmar – har därför inte orkat släpa mig upp extra tidigt för att pinna iväg till gymmet.
Ganska självklart, men ändå har jag dåligt samvete och jag känner mig lite som en lat och oduglig herre.

I söndags då? Jo, då hade jag allt så bra planerat: Sebbe var hos granngossarna medan jag var på möte (läs om det här) och därefter skulle jag ila vidare till gymmet. När jag väl kom dit, och ända ner till omklädningsrummet, så insåg jag att jag hade glömt mitt lås (till skåpet) hemma. Jag blev mycket, mycket tvär och irriterad och strosade vidare hem till Sebbe och granngossarna och drack världens smarrigaste kaffe. Fastän jag inte uppskattar sötsaker så slog jag till och fick i mig två fluffiga mums-mumsar (80×2 kalorier).

Det tar jag igen genom att äta min sedvanliga, slanka sallad till lunch på jobbet.
Fyra dagar av fem äter jag samma ljuva sallad (på fredagar brukar jag toka till det genom att äta medhavd varm matlåda).

Och så här ser det ut där jag sitter och sliter hela dagarna. Vecka ut och vecka in. Månad efter månad. År efter år. Jag sliter och jag njuter då jag drar in cash till både mig och staten.
På bordet har jag:
En PC och en Mac, tre mobiltelefoner + två fasta, ett glas vatten (mitt favoritglas är tungt, brett och högt), NiQuitin sugtabletter, Försvarets hudsalva (glömmer jag en av mina många salvor hemma så går jag och köper en ny – den är ett måste), anteckningsblock + (gärna fungerande) penna, servetter.
Detta var dagens högklassiga inlägg.
Varsågoda.

gilla och dela:

Här sitter jag och bäckappar

Här sitter jag på jobbet och bäckappar. Som ni ser så har jag ett externt tangentbord kopplat till laptopen, men snart är det slut med det – det är därför jag bäckappar. Allt började med den beryktade kaffeattacken.
Jag fann en superbillig, nätt liten Mac på Tradera och den ska jag ha som jobbdator, så nu återgår jag till Mac både privat och i tjänsten, och det känns gott.
Den ”nya” Macen har en liten bula + en ”död pixel mitt på skärmen”. Jag har dock ännu inte hittat den där pixeln…
Ja ja, jag ville bara informera er om att mina PC-dagar en gång för alla är förbi. We are so over – inte ens lite kaffe tål de där apparaterna.
När vi ändå är inne på ämnet så kan jag berätta att min vän Michael också upplevt drama den här veckan.
Han smsade mig i panik häromkvällen: ”datorn bara slocknade – vad ska jag göra?!”
Jag gav honom några tips, men ingenting hjälpte.
”Du får lämna in den i morgon”, sa jag avslutningsvis.
Sagt och gjort.
Två dagar senare ringde Michael (som är dansk, så nu tar vi konversationen på engelska).
”I got my computer back and I’m so happy!”
”So what was the problem?”
”Something with the harddrive… So he changed it and put all the files back, thank God. But you know what? I think he was flirting with me.”
”Oh, how?”
”Well, he was a bit flirty and then he gave me his private number and said, just like they do in the movies: ’you can call me aaanytime!'”
”Was he cute?”
”Hmm, not really. A bit older and… not really gayish. More like ’experimentell’. He also said I could come in anyday and he would change the ”skal”, cause it is a bit damaged. And he’ll do it free of charge!”
”Ok, so you must give me his name and I’ll check on FB if I know him. I know ’em all, you know.”
”You really do.”
”Maybe he has put some private pics of himself in your computer?”
”Scary.”
”Maybe a folder…”
”…And a letter.”
”Maybe he has recorded his voice saying ’Welcome Michael’ everytime you turn the computer on.”
”And ’Sleep tight, my love’, everytime I turn it off!”
”Oh dear, keep me posted!”
”I will. Bye!”
”Bye.”

gilla och dela:

Två gympass och två vackra prylar

Dagen började i den här maskinen.
Och den slutade i exakt samma maskin.
Som den farbror jag är så svettades jag en hel sjö, men skönt var det (efteråt).

Tramp, tramp.
Eller slutade och slutade… Den slutar nu – med att jag ligger här och synkroniserar iPoden Blackie och iPhonen Moshe.
De är så vackra; det är sådant man tänker på när man är ensamstående.
Sebbe sover – eller oj, just nu kvällstvättar han sig visst – men tidigare var han och hälsade på granngossarna, så att jag kunde stormgymma. (Två gympass samma dag innebär att morgondagen inleds med en liten, liten sovmorgon – fatta!)

Ladderi, laddera.

gilla och dela:

Senaste nytt

Jag skulle vilja blogga lite om pressens senaste utspel när det gäller Mellanöstern, men på grund av KAFFEATTACKEN så kan jag inte använda min (privata) jobbdator och att sitta vid en (så att säga) allmän, seg företagsdator – utan mina länkar och mina program – funkar inte. Så jag håller käften.
Vi kör senaste nytt istället.
Först och främst:
Alla störiga, otrevliga kommentarer åker rakt ner i papperskorgen och publiceras alltså inte. Fatta. Kommentarer från återkommande störiga människor hamnar i spammen automatiskt så ingen, inte ens jag, läser dem. Fatta. Detta är inget forum. Detta är inget ställe att sprida hat och förakt på – det får ni göra någon annanstans (starta en egen blogg?).
Okej, då går vi vidare.
I morse tog jag sovmorgon och skippade träningen. Jag hade har enorm träningsvärk efter gårdagens stenhårda gympass och jag har dessutom hittat fyra helt nya muskler (tjenashalom säger jag till dem) – på undersidan av överarmarna samt på båda sidor om magen. Mycket spännande!
Intresseklubben antecknar och det kan ni fortsätta med.
Sebbe ska återigen spendera helgen på landet med lyckliga bögparet. Han har det gott han – själv ska jag arbeta och dra in cash till både mig själv och till statskassan.
Hösten är bästa årstiden och september helt klart bästa månaden. Äntligen orkar och vill både Sebbe och jag gå våra långa rundor. Och som vi går. Fötter och tassar i rask takt längs gator, stigar och i skogar. Underbart är det och härlig är den friska septemberluften. NJUT!
Aldrig. mer. en. PC. Jag. älskar. Macen. jag. har. hemma. Herr PC tål ju ingenting – inte ens en köppa kaffe.
Det var något mer, men jag minns inte vad. Återkommer kanske.

gilla och dela:

Maceri Macera

Mac OS X Update

Fatta så klantigt.
Den senaste veckan har jag haft lite problem med Macen där hemma. Papperskorgen går inte att tömma (jag har stormgooglat och testat en massa olika varianter och jo, den går till slut att tömma, men inte så där normalt och simpelt) och Safari kraschar stup i kvarten.
Igår kväll bestämde jag mig för att avinstallera webbläsaren och ladda ner programmet på nytt, men datorn informerade mig om att senaste versionen av Safari kräver en uppdaterad version av Mac OS X. Jaha, tänkte jag, och plockade fram de papper och prylar jag fick när jag köpte datorn.
När jag tog en noggrann titt på den medföljande skivan med operativsystemet så insåg jag plötsligt att jag inte hade installerat den senaste versionen av Snow Leopard, utan jag hade helt enkelt kört på den versionen som fanns förinstallerad på Macen när jag köpte den.
Aj, aj, aj, så klantigt.
Jag uppgraderade bums och när det väl var klappat och klart en timme senare så ringde sovklockan, så nu ser jag fram emot att komma hem och ta mig en titt på hur allt ser ut.
Spännande.
Angående papperskorgsproblemet så (fatta vilken slump) nämns dilemmat i det senaste numret av det fantastiska magasinet MacWorld som jag fann på hallgolvet igår! Ska lusläsa och hoppas på det bästa.
Min Mac- och PC-historia finns här.
Läs även andra bloggares åsikter om ,

gilla och dela: