Rehabilitering – dag 42 (sista hela dagen)

Sista hela dagen på behandlingshemmet är här. Oj, vad det har gått undan.
Den här dagen har varit slapp och slö. Som vanligt vaknade jag 06:00 (utan väckarklocka – så min dygnsrytm är sannerligen tillbaka) och efter morgonmedicin och frukost jobbade jag ett tag på biblioteket.
Asch, jag påbörjade detta inlägg på ett pappersark i bibliotekets anteckningsblock och sedan glömde jag att ta med mig det. Det stör mig lite. Vill inte att det ska ligga där till allmän beskådan men nu är dörren låst. Nåväl…

Ett (här något censurerat) inlägg från Facebook:

En sak som jag tar med mig från behandlingshemmet är vetskapen om att jag inte är galen. All terapi har fått mig att inse att jag har gjort en del galna saker men _jag_ är inte galen.
En handledare (eller om det var psykologen) sa att hon förstod varför jag var så nere när jag kom hit, efter att jag berättat om mina erfarenheter. Jag har en hel del i bagaget som jag inte berättar så öppet om. Som har fått det att slå slint på olika sätt.
(…)
Och så allt det där som sitter kvar från barndomens dagar. Späda gossar med ’udda’ intressen och utländsk bakgrund var inte populära på den tiden. (Därav mitt extrema bekräftelsebehov i vuxen ålder; min vilja att vara omtyckt. Se, allting hänger ju ihop.)

Men jag är inget offer. Det är inte det jag säger. Jag är ju själv den gemensamma nämnaren. Jag har bjudit in drama och elände genom att jag – mer eller mindre aktivt – har gjort fel val. Och trots att jag är skeptisk mot de flesta människor (eftersom de flesta ju är vidriga as) så har jag faktiskt varit en smula naiv! Jag är för snäll helt enkelt. Och vill alla så väl. Jag har insett att jag har den där egenskapen som många damer har, när de dejtar massmördare och andra problemmakare; de vill ’laga’ dessa människor.
Men nu är det slut med allt sånt där. Nu sätter jag mig själv främst.

Vem som helst släpps inte in. Gränskontrollerna är i full gång!

Kvar på schemat: arbete i biblioteket, tvätt och städ samt avskedsmöte i morgon bitti. Sedan checkar jag ut efter en fantastisk vistelse på detta behandlingshem.


För tre dagar sedan checkade det in en kvinna som tillsammans med sin hund bor med oss. Synd att de kom hit just när jag är på väg bort, ty hunden är väldigt söt och kvinnan är mycket trevlig. Skulle gärna lära känna henne lite bättre.
Det är just det som har varit så överväldigande här på behandlingshemmet: alla dessa fantastiska människor. Samtliga har ett problem av någon sort, men de är himla fina och rara, de flesta av dem.

Foto från discogs.com.

De senaste dagarna har jag lyssnat väldigt mycket på Lena Philipsson och Orup. Både tillsammans och separat. Det slog mig att albumet ”Dubbel” släpptes för hela tio år sedan. Jistanes. Jag hade tippat på tre-fyra år sedan.
Hur som helst. Albumet är ju hur bra som helst.
Lyssna bara på Jag hatar att vakna utan dig, 1 skäl och Bara en polis. Och alla de andra! Härlig mogenpop för oss som har varit med ett tag.

Tack för idag. Nu ska farbror gå till kiosken och handla lite avslutningschoklad, dammsuga, duscha och sova extra tidigt.

Gilla, dela, följ gärna!

Sommarnatt, sommarnatt, får människor att älska, och kanske älskar vi, innan natten är slut

morgongardinDet var extra varmt i bostaden igår kväll, så när läggdags närmade sig släpade jag ut gästmadrassen och placerade den framför den helöppnade balkongdörren (med elegant gardin som insektsskydd). Därefter körde jag in öronpropparna (mycket oväsen där ute) och somnade bums.
Ljuvligt var det att vakna omgiven av frisk luft och när jag drog ut propparna ur mina öron (som älskar att bli slickade) så låg jag kvar ett tag och lyssnade på alla tusentals fåglar som väsnades som fan.
Det är ett sant fattigmansnöje att ligga ner och blunda och bara lyssna på fåglarnas sång och kraxande. Try it.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Gilla, dela, följ gärna!

Våren ger mig så djupa tankar


Smygreklam.
Idag ska vi tala språk.
Det är något som irriterar mig och igår började jag återigen att tänka på det då jag kastade mig över de engelska versionerna av Shirley Clamps Min kärlek och Att älska dig, då de släpptes på hennes nya För den som älskar… En samling. Jag älskar alltid att höra samma låt på olika språk även om det oftast blir platt, känslolöst och mest tomt pladder.
I Melodifestivalens regler borde det finnas en aggressiv lag som säger att vinnarlåten ska framföras på samma språk i ESC som i MF. Att den kan översättas (till trist engelska) är ett hån mot allt och alla.
Hade Shirley vunnit med Att älska dig hade ju låten fått heta Miracle (vilket i sammanhanget låter som America – vilket inte är okej) (a miracle sjunger hon alltså). Den svenska versionen har en fantastiskt vacker text – ja, texten gör låten – medan den engelska är riktigt klyschig och tråkig. Ett hån hade det varit att höra den i ESC.
Min kärlek funkar bättre. Här och där mer eller mindre rak översättning som faktiskt passar fint ihop med melodin och ja… jag gillar den. Däremot är stora delar av (de viktiga) körpartierna bortplockade. Det märks mest i slutet där kören ju i originalet vrålar “min-kärlek-min-kärlek”. I den engelska versionen är det helt tyst. Titeln My Love Light funkar dock inte. Det låter som om Shirley gastar “my love life”. Not good.
Måste även nämna Lena Philipssons superba Det gör ont. It Hurts fick den heta i Istanbul, och det är ju en rak översättning, men hur låter det egentligen? Hur ligger “it hurts” i munnen jämfört med “det gör ont”? Inte bra va? Not good at all.
Carolas Evighet fungerade bra som Invincible, men det beror säkert på att den engelska versionen ju faktiskt var originalet. “Invincible” känns skönare i käften än hackiga “evighet”.
För övrigt kan jag avslöja att varje gång jag skickat både svenska och engelska versioner till Y så har han snart raderat de engelska. “Det är mer känsla i de svenska”, säger han vist, “även om jag – ännu inte – förstår så mycket av dem”.

Gilla, dela, följ gärna!

Söndagsutmaning

Nu gör vi som så att vi ställer in iTunes (eller annan spelare) på shuffle/random och så skriver vi ner de 10 kommande låtarna. Inget fusk.
01 Marta Sánchez Dime la verdad. Det var länge sedan jag lyssnade på den spanska Madonnan Marta.
02 Kylie Limbo (Live). En Kyliefavorit live från budgetturnén Intimate & Live.
03 Jennifer Lopez Let’s get loud (Radio mix). Jag är inget fan av Jennifer men laddade hem hennes hits på fyllan en gång. De jag ville ha fanns inte på iTunes (!) så ibland måste man vara lite lätt kriminell.
04 Lena Philipsson Jag sover hellre ensam. Mycket bra Lenalåt från Jag ångrar ingenting.
05 Annie Lennox The saddest song I’ve got. Bästa titeln någonsin från ett av mina favoritalbum Bare (som bör lyssnas på när man har ont i hjärtat).
06 Eurythmics There must be an angel (playing with my heart). Fatta vilka klassiker de skapade.
07 Melanie C Melt. Ljuvlig ballad från album nummer två: Reason.
08 Sanna Nielsen Rör vid min själ. Nja. Very svulstigt.
09 Rosa Your Song. Spanska Rosa Lopez gör en cover på denna fina bit.
10 Eva Dahlgren Lava. Öppningsspåret på Jag vill se min älskade komma från det vilda. Trist instrumental låt på ett bra album.

Gilla, dela, följ gärna!

Jul 4

Dagen har gått som i blixtens hastighet. Har legat och läst mestadels av tiden. Har äntligen påbörjat något jag tänkt göra i flera år: läsa Bibeln från sida nummer ett och framåt, hela vägen. Snart klar med första Moseboken; fylld av sex, incest, intriger, död och blod. Hu, så hemskt. Nu har jag paus efter middagen. Läser tidningarna på nätet och spelar gamla goa Lena Philipsson-låtar.

Gilla, dela, följ gärna!

Bröllopsmusik

Jag har just avslutat arbetet med att plocka ihop musiken till min brors bröllopsfest. 80-tal och nutidspop var vad jag skulle ordna samman och fem CD-skivor blev det. Eurythmics, Sinitta, A-ha, Alice Cooper, Samantha Fox, Kylie, Sabrina, Bodies Without Organs, Shirley Clamp, Sugababes, Madonna, Rick Astley, Lena Philipsson, Army Of Lovers och mycket mer därtill. L-O-V-E-L-Y-!
Om ett dygn har jag och D precis landat på Landvetter (may God be with us, det ryktas om oväder). Datorn ska med så klart och i en hel vecka blir vi borta. Längtar efter att få koppla bort allt och bara vara.
Jag vet att jag tjatar men jag måste bara säga det en gång till: Confessions On A Dance Floor är ett underbart album. Köp det! Jag älskar melodierna, jag älskar texterna, jag älskar soundet och produktionen (inte lika könlös som på American Life och Music) och jag älskar Madonnas röst.

Gilla, dela, följ gärna!

I love Ginza

De är snabba och pålitliga på Ginza, så efter alla dessa år vill jag säga att jag älskar dem.
Idag kom ett litet paket med bl.a. Unga pojkar och äldre män. Mycket trevlig dänga. Hade även beställt maxisingeln Sunshine in the rain* (Bodies Without Organs) som tack och lov inte var kopieringsskyddad som deras singlar brukar vara. Jag hatar kopieringsskyddade skivor. Det straffar enbart dem (oss) som köper musiken. Vi vill kunna använda den hur vi vill. Nu vill jag t ex lägga in den i min W800i 🙂
*Bästa remixen: Sound factory glamourama anthem. Härligt 80-tal.

Gilla, dela, följ gärna!

Unga pojkar & äldre män

Ja, den är riktigt bra, Lenas nya singel.
Snyggt omslag också. Schysta slanka spiror.
Det kommer mycket musik som faller mig i smaken den här hösten.
21/9 Lena Philipsson Unga pojkar & äldre män (singel)
12/10 Eva Dahlgren Snö (album)
14/10 Cardigans Super extra gravity (album)
17/10 Madonna Hung up (singel)
19/10 Nanne Grönvall Alltid på väg (album)
26/10 Lena Philipsson Jag ångrar ingenting (album)
15/11 Madonna Confessions on a dancefloor (album)
Nu ska jag jobba vidare.

Gilla, dela, följ gärna!