Oktobermåndag med snöblandat regn

En egentligen ganska intetsägande oktobermåndag. Det låter ju inte särskilt upphetsande; särskilt inte om jag tillägger att dagen bjöd på snöblandat regn.

På förmiddagen var jag på ett viktigt (obligatoriskt) möte i Sockenbacka. Det var förvånansvärt bra, informativt och ”hoppingivande”.

Jag kom hem och småstädade och Blake gömde sig som vanligt så fort han fick syn på den förfärliga dammsugaren. Även balkongen fick sig en uppfräschning; det landar gott om barr på den. Och tops (alltså örontops, eller ’pumpulipuikko’ som det så fräsigt heter på finska) efter den som bodde här tidigare.

På förkvällen strosade jag och Blake genom det snöblandade regnet och längs de söliga gatorna till Främre Tölö och träffade vår väninna M. Vi tog en redig, rask promenad i mörkret och vi skvallrade om sådant som inte hamnar på bloggar.

Det var skönt att komma hem och duscha både herr Blake och mig själv och därefter kasta sig under en filt för att se dokumentären After The Screaming Stops om tvillingarna Matt och Luke Goss i popgruppen Bros. Jistanes vad de bråkade! Och jistanes vad stora Bros var på åttiotalet. Jag köpte deras två första album (av tre) men kom inte ihåg att det var SÅ poppis.

Jag nämnde min uppgradering till hemska Catalina och jag är fortfarande lika sur. Idag har iTunes betett sig väldigt märkligt; den har märkt om hela album. Bytt artist och album och hela alltet. Bara så där! HELT SINNESSJUKT JOBBIGT.

Dessutom så uppdateras någonting på min telefon varje gång jag kopplar in den. Se bild. Den bara uppdaterar och uppdaterar i timmar. I två dagar har den nu hållit på att uppdatera NÅGONTING. Skulle vilja vet vad.

Ja, hela datorn är seg. Det kan ta två minuter att öppna ett nytt fönster i webbläsaren. Och hela Finder är superseg. Jag klarar som sagt inte av LÅNGSAMHETER så jag skriker och gormar stup i kvarten.

Men nu ska jag sova.
Tack för en bra dag.

gilla och dela:

Den sega skökan Catalina

Jag körde en uppgradering till Catalina (vad är det för namn? Låter som en kedjerökande billig sköka) på min huvuddator i förrgår kväll och det borde jag inte ha gjort. Nu känns allting plottrigt.
Jag kan inte använda Photoshop längre och jag kan inte ens använda Word. Jag fick en varning om det men trodde så klart att jag skulle kunna ladda ner en kompatibel version av Word på nytt, eftersom jag ju har BETALAT FÖR PROGRAMMET men NEJ, det går ju inte. Nu finns nåt hemskt som kallas Office 365 som man betalar för per år!

Känner mig handikappad och förtvivlad.

Och iTunes ser helt galet ut och det kommer upp två fönster (varför då?) och jag är förvirrad och grinig.

Just nu uppdateras Bilder och jag väntar med hjärtat i halsgropen och undrar hur sinnessjukt det kommer att se ut när allt är klart.

DETTA ÄR ORIMLIGT.
Måste allting – ta mig tusan ALLTING – hela tiden BLI SÄMRE?

Ja ja, jag klarar mig utan Photoshop. Jag har tidigare använt detta bildredigeringsprogram i mitt yrke men det gör jag ju inte längre. Word däremot… Jag är en skrivande person! ATT SKRIVA ÄR VAD JAG GÖR.
En författarbekant berättade att hon använder sig av Pages när hon skriver. Jag har aldrig riktigt använt detta program då jag har varit van vid Word, men nu ska jag göra ett ärligt och uppriktigt försök.

Datorn har börjat bete sig konstigt. Igår kraschade den för – tror jag – första gången någonsin. Jag har en elegant iMac, inköpt 2013 (?). Den har plötsligt blivit så JÄVLA långsam och jag HATAR allt långsamt. Har INGET tålamod. Jag blir sällan riktigt arg och så där grinig att jag kastar saker omkring mig men LÅNGSAMHETER gör mig SÅ JÄVLA FÖRBANNAD att jag till och med måste skriva med versaler. Är en skrivande person men den här irritationen är så JÄVLA STOR att jag inte finner några lämpliga ord och därför till och med SVÄR JAG.

Aaargh.
Ha en bra dag.

gilla och dela:

Ät inte som en sossehipster (om du inte vill)

När man tänker lite på saken så inser man snabbt att det måste det kännas rätt kränkande för de kloka mogna gamlingarna på äldreboendena (ni vet de som byggde allt det fantastiska som de snorvalpiga glinen tar för givet samt den välfärd som nu raseras i ett rasande tempo) när några fjuniga hipsterpolitiker börjar jollra om att gamlingarna inte ska få äta kött. Dessa fån som tror sig veta nåt om livet och om hur världen fungerar förtjänar varsin örfil.

Som du kanske vet vid det här laget så är jag vegetarian – dock ej PREDIKANT. Jag förespråkar dessutom hyfs och fason samt ett stort mått respekt för de äldre.

Ha en bra dag. Och ät vad fan du vill, som får dig att må bra. När du minst anar så är det nämligen nån 20-årig sossehipster med rak lugg och stora glasögon som designar din meny.

gilla och dela:

Queers Against… What!?

så jävla irriterad

Cyklade hemåt och såg ett klistermärke på en lyktstolpe: ”Queers Against Nazis”.
Härregu vad folk är lata. 
Om de nu vill engagera sig och känna att de ”gör nåt” så kan de väl börja med att sluta slå in alla dessa öppna dörrar. 
Finns det en enda så kallad ”queer” som inte är ”against nazis”?
”Åh, jag sätter upp ett patetiskt klistermärke på en lyktstolpe och sedan ”gillar” jag nåt lika töntigt FB-upprop, så kan jag sova gott sen.”

Varför inte engagera sig i någonting som verkligen är ett hot mot oss så kallade ”queers”? Nä just det, om man talar om en viss mördarideologi som breder ut sig i ett rasande tempo, och som hotar oss alla, så tappar man popularitetspoäng och det vore ju trist. Bättre då att jollra om en handfull nynazister som lurar i nån buske, och klistra upp märken, istället för att göra nåt av vikt. 
Huvudsaken är att man känner sig GOD.

gilla och dela:

Rehabilitering – dag 36 (bra blod och fin lever)

Så var det äntligen måndag igen och idag har det hänt en hel del roliga och oväntade saker.

Vi hade morgonmöte som vanligt och det fick kicka igång denna sista vecka på behandlingshemmet. Därefter hade vi diskussionsgrupp och den här veckans tema är ”mänskliga relationer och nätverk”.
Vi skulle – på ett mycket bryskt vis – rita upp på ett papper, där vi själva stod i centrum, de människor som står oss närmast.
Det kändes faktiskt lite… eehm… kränkande mot vissa människor.
Familjen var i en cirkel för sig, till vänster, och till höger fyllde jag i de fem personer som står mig närmast. Det var ju inga jättestora överraskningar. Jag har en bästis i Finland, en bästis i Sverige och en bästis i Israel. (LUCKY ME!)
Sedan fick jag helt kallt rannsaka mina relationer och rangordna mina vänner (kompisar och polare utelämnade jag av förklarliga skäl – de är ju inte så viktiga).

En vän är en sådan som är med en i upp- och nedgångar och som inte dömer en. En vän kan ge en en örfil vid behov, men sviker en inte när det väl gäller. Man kan ringa en vän mitt i natten och vännen svarar, eller ringa på dörren och bli insläppt för den delen.

Så jag berättade detta för min gode vän och han sa att det är ju lite fel att jag är den som står honom närmast eftersom ”min pojkvän borde ju göra det, men du och jag har en ’känslomässigt närmre’ relation”.

Idag var jag även på ett läkarbesök och fick en kräm som ska hålla min vintertorra hud fuktig och fin. Alltså det kliar som FAN varje år när det blir kallt ute. Jag blöder eftersom jag river mig över hela kroppen. Samma visa varje år.
Tog även blodprover och leverprover och jag har mycket fina värden. Gött.

På kvällskvisten blev jag irriterad. Väldigt irriterad. Det handlar om mänskliga relationer, så klart. Jag måste verkligen prioritera bort människor som gör mig IRRITERAD.
Det stör mig att vissa människor är så JÄVLA engagerade i andra människors problem, och så inser man att det beror på att de på så sätt slipper ta tag i sina egna sorger och besvär.

Nog om det. Nåt lättsamt nu, direkt från Facebook:


badtofflor i snöEftersom jag är så j@vla seriös hela tiden så ska jag nu vara en smula ytlig.
Nu är säsongen här. Luvsäsongen. Och den irriterar mig.
Har ni luva på jackan och den inte är uppfälld så se till att den är snygg där bak i nacken. Så att den inte korvar sig uppåt, utan den ska vara elegant nedtryckt. Om ni förstår vad jag menar. Otroligt störande.

Säger modekungen som ilar runt i snön iklädd yllesockor och badtofflor… Men luvan är perfekt arrangerad!


sexig boxareNog för att jag är snäll, vänlig och vill alla väl (förutom bovar och banditer, terrorister, våldtäktspersoner, djurplågare och annat skräp) men jag kan faktiskt försvara mig själv när jag blir orättvist behandlad.
(Dock ej med knytnävarna, men desto mer med min glappande trut.)
Låt inte mitt väna yttre lura dig.

Denna måndagsmorgon känner jag mig huxflux lite stolt över att jag behärskar det skogstokiga finska språket. Endast fem miljoner människor gör ju det. De flesta finns i Finland, Sverige, Estland och Ryssland.
Jag har aldrig någonsin studerat finska, utan denna gåva fick jag helt gratis av mina fräsiga föräldrar. (Kiitos!)
Kan således ingenting om grammatik eller diverse regler, och ändelserna blir fel i tid och otid och en hel del ’sverigefinska’ ord och uttryck kommer ur min ständigt glappande trut.
Men lite stolt och tacksam är jag allt.

Språk är ju viktiga grejer och utan språket/n är vi ’bara’ djur. Och vem vill vara ett (o)djur (annat än i kammaren)?


4 chihuahuas
Blake, Emmet, Nathan, Mauri.

Heh. Apropå språk…
En av killarna jag bor med bad mig och Blake att följa med på en långpromenad. Vi har inte umgåtts så mycket pga olika scheman, trots att vi bott ihop i fyra veckor.
Jag tänkte – fördomsfullt – att han bryter lite när han talar finska på grund av att han är lite ’brunare’.
På promenaden hörde han mig tala svenska med Blake och då svitschade han om från finska till svenska. HAN ÄR JU FINLANDSSVENSK!
Så då babblade han på på sin extremt vackra huvudstadssvenska och nu blev vi nog lite polare liksom, som ska byta nummer när jag lämnar behandlingshemmet. (Han själv arbetar här och bor växelvis här och inne i stan.)

Alltså han talar ju så vackert. Som när han sa ”lammhagen” och ”situation” och ”erfarenheter”, då ville jag utbrista: ”säg det en gång till!”
(Lammhaaaaaagen, situatschoon, äärfaarenheetääär.)
Och så naturligtvis en massa finlandismer. ”JätteKIVA” (jättekul) och ”hurja” (ung. grymt) osv.
Jag älskar finlandssvenskan! Speciellt den som talas i huvudstadsregionen.


Jag har fått i läxa att under en veckas tid anteckna hur jag mår morgon, dag och kväll, på en skala från 1 till 9, där 9 betyder toppenbra.

Dagens mående:
Morgon: 9
Dag: 9
Kväll: 3

gilla och dela:

Rehabilitering – dag 9 (aggressioner och depressioner)

En riktigt jobbig dag här på behandlingshemmet. Har varit på uruselt humör. Nästan som en tonåring som smäller i dörrarna.

Ja, irritation och sömnlöshet leder lätt till en panikångestattack och en sådan var på inkommande under förmiddagens andra gruppmöte. Jag skulle besvara en fråga och jag darrade och kippade efter andan:
”Jhaag bhee-er om uhhrsäkht. Jaahg ha-aar en dååhlig dahhg och äähr på vhääg att fhåå en pahhnikånghestattaaahhhck.”

Ja, då fick alla se hur jag ser ut under en av dessa helvetiska attacker, som får hela kroppen att dra ihop sig. Speciellt magmusklerna. Det känns efteråt som om jag gjort 1000 situps.

Köksjobbet med den där Ynglingen fick mig på bättre humör. Idag talade vi om våra tatueringar och han lovade att ta bort sin anarkisttatuering som han gjort själv med nål och bläck när han var yngre (han är 22 nu, så då måste han ha varit bara barnet).

Har ”bråkat” med FPA (ung. försäkringskassan) idag igen. Till och med min socialarbetare tappade tålamodet. De på FPA gör allt så jobbigt de bara kan. Allt ska krånglas till. Orkar inte gå in på det nu, men ni skulle sett socialarbetarens ansiktsuttryck när hon försökte tala FPA-kärringen till rätta.

Måste säga det igen. Personalen här på behandlingshemmet är verkligen toppen.
Gårdagens psykolog var fantastisk och idag när hon såg att jag mådde dåligt (efter panikångestattacken) så kom hon och frågade om jag ville tala om saken. Och det ville jag så klart.
”Det är bra att du blir arg, Kim. Det är så mycket bättre med positiv och konstruktiv ilska än passiv sorg och depression.”

Och när vi nyss åt middag så frågade en annan medarbetare om ”det jobbiga” hade ordnat sig.
”Delvis”, svarade jag och utvecklade.

I morse påbörjade jag (trots att jag egentligen inte vill, på grund av dåliga erfarenheter) en medicinsk behandling som i kombination med all (fantastisk) terapi kanske kan få min depression att ge med sig. Ett piller på morgonen och ett på kvällen. En ny sort. Hoppas att den inte ger mig de biverkningar som jag fått vid tidigare försök. Jag ger det en chans. Jag ger allt en chans.

Dagens andra runda på köksjobbet var snuskig. Min andre ”kollega” (lika ung som Ynglingen) drog snuskiga anekdoter här och där (”oj, nu fick jag fisksoppa i ansiktet – men det har jag ingenting emot” etc. Ja, ni förstår ju..) och han sa: ”Kim, jag har väldigt grov humor. Hoppas du står ut med det.”
”Hörrö”, svarade jag. ”Har du jobbat på *bolagsnamn* i Stockholm i elva år? Där ligger du i lä. Ett helt kontor med medelålders damer som snackar om stock och slickepinnar från morgon till kväll.”
De som jobbar i köket är äldre damer och de verkar bli väldigt pigga när vi något yngre herrar gör dem sällskap.

Där ser man!

Nu har jag två timmars paus innan dagens sista punkt på agendan ska bockas av: ett ”spirituellt” möte. Vet inte riktigt vad det betyder. Vi får väl se.

Hoppas att morgondagen blir trevligare än den här skitdagen.

kim usch kim

gilla och dela:

Hemlös och arbetslös och allting strular

Varför måste allting vara så jobbigt hela tiden?
Packar väskorna inför herrgården/behandlingshemmet. Åker till Malm för att träffa en dam för att få de papper jag behöver ta med mig.
Nej. Jag kan inte åka idag eftersom ’bossen’ på herrgården ej varit anträffbar och därmed inte kunnat bekräfta min plats. Kanske får jag åka i morgon.

Eftersom jag nu är HEMLÖS så åkte jag vidare till Elielplatsen mitt i city för att fixa en poste restante-adress (och skulle köpa en mobilbiljett men appen skulle så klart uppdateras och det tog ju en evighet. Har inget buss/metro-kort just nu eftersom psykopatexet slarvade bort det).
Jaha. Den så kallade ”Posten” gör om systemet och detta ställe öppnar först i morgon.

Tar metron till ”Posten” i Hertonäs. Irrar runt. GPS-kärringen tar mig runt i cirklar och säger saker som: ”Kör in i rondellen” fastän jag klart och tydligt angett att jag promenerar.
”Men jag KÖR INTE BIL, j@vla kärring!” skrek jag högt till mobilen och folk blängde. Hittade till slut.

En blankett att fylla i och skicka in.
Jaha. Nu gick biljetten ut pga allt flängande. Köper ny. Appen vill uppdateras igen.

Äntligen på Järnvägsstationen. Missar tåget. Stör mig på den dåliga ”svenskan” på skylten. Kan de inte ge jobbet till nån som behärskar landets andra officiella språk? *räcker upp handen*

Och trots -13 kg så är mina fingrar så feta att jag hela tiden kommer åt fel bokstav (ex. just här skrev jag ”gel” istället för ”fel”).

Nu äntligen på tåget mot flygplatsen för att kliva av i Hoplax och ta buss 550 till Sockenbacka för att hämta hundarna hos vän A för att ta dem till vän B. (Mycket mer elände kan hända innan jag är framme.)
Och sedan invänta samtal med besked om jag kommer iväg i morgon eller ej.

Fylla i blanketter och söka lägenhet och jobb. (Pga lastgammal så lär jag få ett ”nej tack” IGEN.)

Och hade jag fått samma bostadsbidrag som min granne (dvs 99% av hyran – inte 40% som jag fick) så hade jag inte behövt bli hemlös. Och när jag frågar myndighetspersoner om detta så kan de inte svara på frågan varför det är så.

Och varför avvecklades Posten? Alla dessa j@vla ”serviceställen” på de mest märkliga ställen. Vad är ett samhälle utan ett VANLIGT POSTKONTOR?! Big mistake.

Nu är jag irriterad. Ursäkta mitt j@vla språkbruk!
Jag är en mycket otålig person.
Jag vill att saker ska flyta på!

gilla och dela:

Samhälle: Medborgarna är för bortskämda för att bry sig

Det finns inget mer avtändande än människor som inte är det minsta MED i vad som sker i världen.
Man märker det så snabbt när något som… ehh… exempelvis en egyptisk diktator avgår och medborgarna jiddrar vidare om fredagsbestyren och handväsksshoppandet.
Mår lite illa faktiskt.

#skärpning
#proportions

För övrigt vill jag – eftersom jag är en komplex person – säga att Lady Gaga verkligen tar vid där Madonna slutade. Hon (och tv-serien Glee) lär dagens ungdomar att det inte är något konstigt att inte vara überhetero.
Lady Gagas dagsfärska singel ”Born This Way” innehåller följande textrader (väldigt Madonna, men mer svart på vitt):
NO MATTER GAY, STRAIGHT, OR BI,
LESBIAN, TRANSGENDERED LIFE
I’M ON THE RIGHT TRACK BABY
I WAS BORN TO SURVIVE
NO MATTER BLACK, WHITE OR BEIGE
CHOLA OR ORIENT MADE
I’M ON THE RIGHT TRACK BABY
I WAS BORN TO BE BRAVE
Jag är lite besviken på melodin, men älskar så klart texten.

gilla och dela:

Samhälle: Uppfostra era glin, tack

6-åring knivstucken
– för att han bar rosa

Det var bättre förr.
Hade dagens vidriga samhällsklimat regerat när jag var glin så hade jag med mina färgglada kläder, girlie toys och då tveksamma handleder blivit mördad flera gånger om.
Skandal.
Skärp er.
Uppfostra era barn till REKO OCH HYVENS, TOLERANTA OCH OPENMINDED MEDBORGARE. Hör ni vad jag säger?

gilla och dela:

Samhälle: Det slår aldrig fel

Så fort snön börjar smälta så dyker de upp på FB, Twitter och bloggar.
De där kommentarerna om ”hundskiten som dyker upp” (dagsfärskt exempel).
Under tiden struntar medborgarna i att städa efter de vulgära nyårssmällarna.
De krossar flaskor och kastar plastpåsar omkring sig.
De är inte medvetna om det – de är så upptagna med att notera den friska, naturliga och fina avföringen.

34 dagar senare.

Ja, ni hör ju själva hur landet ligger.

gilla och dela: