Cykelsäsongen kom igång till slut

Äntligen nyCYKLAD till terapin. Jistanes vilken pärs det har varit, då jag i förrgår köpte in- och ytterhjul (eller däck eller vad det nu heter) och försökte få dem på plats. Fick även hjälp av en robust gubbe men det blev bara pannkaka.
Men igår fick jag hjälp av min späda 28-åriga väninna. Med små händer och obefintliga muskler vevade hon runt och skruvade och hade sig och nu är bågen klar.

kåt bibliotikarie

Jag har INGA problem med att jag inte kan såna här ”manliga” saker. Jag är mycket bekväm i min egen manlighet, nämligen. Jag är så jäkla mycket man när den verkliga mandomen sätts på prov, ska ni veta!

Men nog såg det lite lustigt ut att en liten jänta fixade och trixade medan jag – en rultig gammal gubbe – satt bredvid och underhöll henne med anekdoter ur mitt innehållsrika liv.

Fri som en nyutsläppt slav trampade jag genom staden och det var så underbart!

Gilla, dela, följ gärna!

Privat: Yr cykeltur

Klicka för att förstora.

Den plötsliga sommarhettan gjorde mig så yr att jag cyklade fel och var på väg in i grannhuset. Har inte hänt sedan Martin Stenmarck vann Melodifestivalen 2005 och jag, chockad och bedrövad, söp ner mig fullständigt (och inte hittade hem).
Men nu är jag hemma och bågen står i rätt cykelrum.

Gilla, dela, följ gärna!

Dagens trafikfara: Del 3

Eftersom cykelsäsongen är här – förenad med både trevliga cykelturer och livsfaror – och jag mest hytter med näven, spottar, fräser och dumförklarar mina medmänniskor så känner jag att jag måste göra något. Därav denna kampanj.

Dagens trafikfara:
Subban som cyklade (långsamt så klart) med hörlurar i öronen, på den hårt trafikerade Götgatan.
Du borde skämmas!

Gilla, dela, följ gärna!

Dagens trafikfara: Del 2

Eftersom cykelsäsongen är här – förenad med både trevliga cykelturer och livsfaror – och jag mest hytter med näven, spottar, fräser och dumförklarar mina medmänniskor så känner jag att jag måste göra något. Därav denna kampanj.

Dagens trafikfara:
Idioten som parkerat sin bil på så vis att bilarslet blockerade uppfarten till cykelbanan (på Götgatan, där banan slingrar sig fram och här och där nästan glider ner bland bilarna). Katastrofen var nära för de miljontals cyklister som försökte ta sig tillbaka upp på cykelbanan.
Skärpning!

Läs även andra bloggares åsikter om 

 

Gilla, dela, följ gärna!

Dagens trafikfara: Ny serie, då cykelsäsongen är här

Eftersom cykelsäsongen är här – förenad med både trevliga cykelturer och livsfaror – och jag mest hytter med näven, spottar, fräser och dumförklarar mina medmänniskor så känner jag att jag måste göra något.
Därav denna kampanj.
– En kampanj med avsikt att göra medborgarna mer uppmärksamma på att städer och tätorter kryllar av cyklister (vissa av dem puckade, vänta bara).
– En kampanj som förhoppningsvis ska göra denna cykelsäsong både trevligare och säkrare och inte minst – minimera uppkomsten av irritationsmoln (vi har trots allt tillräckligt med moln om somrarna).
Dagens trafikfara:
Den unge mannen som med lurar i öronen ställde sig – och stannade – mitt i cykelbanan för att blänga på mobilskärmen.
Skärpning!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,
Gilla, dela, följ gärna!

Privat: Vår, detox, cykling, män, semester, quinoabiffar

Min Gud har humor. Och storhetsvansinne.

God morgon, solpullor.
Ännu en fräsig dag är här och efter vintertröttheten har vårtröttheten gjort storstilad entré. Farbror somnar mitt i Aktuellt (21:10) men kan trots det ändå inte ta sig upp på morgonen. Jo, han kan ju det, men det krävs en hel del övertalning.
Detta är den stora detoxveckan – kanske kan det pigga upp. Rensar kroppen med den legendariska detoxdrycken och jag vet så klart inte om det fungerar eller ej, men jag testar gärna det mesta en gång (både i och utanför sängkammaren).
Igår när jag trampade hemåt var det 16 grader och vacker eftermiddagssol så jag kände att det var dags för t-shirt-premiär. Mycket härligt. Sommaren är nära nu och jag längtar som aldrig förr.
I morse var det kallt men då gatorna är tomma cyklas det snabbt och kroppen är snart varm, mjuk och svettig. Vid Slussen blev det stopp då jag hamnade mitt i en filminspelning – det är sånt som händer i den vackra men extremt sopiga och skräpiga huvudstaden (skärp er!).
Eller så är de såna här.

Vidare är jag fortfarande uppvaktad av 21-åringar som skriver ”hej hej” och 70-åringar som skriver ”hej”. Varför inte någon mellan 30 och 40 som skriver mer än ”hej”? Nej just det, sådana herrar finns ju endast utomlands.
Så tokigt av mig att glömma den bittra lilla detaljen.
På jobbet går det bra (vi lämnar ämnet här och nu) och semestertiderna står ganska snart runt knuten. Beslut, beslut. Jag och beslut är ju ingen bra kombination. När ska jag ha semester? Jag vill åka till Berlin (för att träffa Berlinjuden) och till Tel Aviv (för att känna att jag lever och för att träffa vänner och ex och…) och kanske hinner jag med en somrig helg i Oslo – som utlovat. Ska jag ta allt i ett svep eller en vecka här och en där? Eller i två svep? Kanske som en kortis och en långis? Om jag inte kan bestämma mig så blir det som det brukar: ingen semester överhuvudtaget (eftersom jag hatar och föraktar särskrivning skriver jag ihop allt som kan skrivas ihop – och gärna lite till). (”Det kan skrivas på fyra olika sätt. Den vanligaste stavningen är med två mellanslag, ”över huvud taget”. Den nästa vanligaste är utan mellanslag, ”överhuvudtaget”. Andra stavningar är ”över huvudtaget” och ”överhuvud taget”.”) [Språktidningen]
Bloggen är mellan varven mycket långsam – jag har tagit emot klagomål – och jag försöker lista ut vad det beror på. Har du någon idé så hojta!
Avslutningsvis och på begäran: QUINOABIFFARNA.
Så här gör du:
Koka ca 2 dl quinoa (med grönsaksbuljongtärning). Låt svalna.
Blanda i två ägg, ca 1 dl (ev. lite mer) ströbröd, chili, salt och peppar.
Forma tjusiga biffar och stek!

Gilla, dela, följ gärna!

Cykelsäsongen: Förenad med livsfara

Äntligen är cykelsäsongen här!
Bågen är tvättad, inoljad och uppumpad och jag älskar att susa iväg. Men – det är fortfarande livsfarligt.
Cykla genom huvudstaden en eftermiddag och försök därefter övertyga dig själv om att människan är en smart varelse.
Låt mig reprisera förra årets inlägg:

Att cykla genom Stockholm

Ha ha, ni kan också kolla in inläggen under taggen ”cykel” – en hel del ilska väller fram.
Idag cyklade jag för övrigt iklädd endast t-shirt (på överkroppen då) och solen sken och det var 16° och alla var lyckliga. Förutom jag eftersom jag muttrade och väste åt människoasen.

Åh, min vackra båge!

Gilla, dela, följ gärna!

Morgontankar om människoaset

Nycyklad på jobbet. Livsfarligt att passera Slussen på grund av alla nedrivna valaffischer. Vad är det för fel på medborgarna?
I går då, när jag cyklade hemåt, så hände följande:
– Som vanligt körde turistbussarna in och ut lite hur som helst. Mycket obehagligt. Taxichaufförerna ska vi inte ens gå in på.
– En flott bil hade parkerat precis framför uppfarten till cykelbanan på Götgatan (där banan ringlar lite upp och ner). Urbota korkat.
– En sån där överdriven söderpuma, med trassligt hår och trashiga kläder (”jag är vänster”) med den senaste iPhone-modellen tryckt mot örat skuttade, utan att tänka en endaste liten sekund, ner på cykelbanan och eftersom hon hade nämnda lur mot örat så hörde hon inte oss tusentals cyklister som plingade på henne.
Jaha, sedan kom jag hem och gick ut en sväng med Sebbe ( i regnet). Plötsligt kom en okopplad best, jag säger BEST, rusande mot oss i 2000 km/h. Hon rusade fram till Sebbe och, tack och lov, nosade hon bara. Bakom besten kom en pimpinett, liten blondin. Hon hojtade som fasen och jag förstod snabbt att hon begåvats med en sambo med väldiga peniskomplex. (Kanske var det han som lämnat nyss nämnda vrålåk penisförlängare på Götgatan.)
Och så i morse, förresten, hade någon hjärndöd cyklist PARKERAT sin cykel mitt på cykelbanan.
Människan är smart, hävdar ni.
Tänk om.
Uppdatering: Olyckorna är oundvikliga.

Gilla, dela, följ gärna!

Punka, era as

Tack vare att bittra män (då de ej får fitta) krossar flaskor överallt så fick jag punka nånstans vid Slussen. Faktiskt första gången, men en gång är allt som krävs för att jag ska sluta plocka upp efter min hund. HÖRDE NI DET, era jävla as?! Ni ska få så mycket hundskit under skorna så att ni aldrig mer krossar en enda flaska nånstans. Ni ska bada i skit.
Ja, nu sitter jag på tuben, bland jobbiga knuffande människor (säkert glaskrossare) och bågen är inlämnad på repa (hittade till slut en verkstad och där hängde tusentals bågar med trasiga däck, tack vare er som ska bada i hundskit).
Jag föraktar er.
Det är krig nu.

Gilla, dela, följ gärna!

Fan vad jag svor

Jag, som alltid har varit en sådan mes, har börjat svära och hytta med näven åt alla idiotiska bilister som (som sagt) varje dag tvingar mig att vara med om nya nära-döden-upplevelser.
Nyss när jag cyklade hem så höll jag på att bli påbackad av en rysk buss från 1200-talet – hade jag inte varit en sådan rutinerad cyklist så hade jag dessutom kunnat bli klämd till döds.
Strax före mötet med den ryska bussen så svor jag åt en gaggig människa som uppenbarligen inte borde få sitta bakom ratten längre. Han eller hon körde asdåligt och tvärnitade framför varje gatukorsning, förmodligen osäker på var det skulle svängas av.
Idiot.
Jag har inget körkort och jag har suttit bakom en ratt endast en gång i mitt liv, men jag lovar att jag kör bättre än de flesta huliganbilister i Stockholm.
Det finns naturligtvis huligancyklister också! Jag vill härmed ge en känga åt de idioter som talar i telefon medan de cyklar på överfulla cykelbanor längs hårt trafikerade gator. Naturligtvis bär de aldrig hjälm heller. Men ja, ja, vi vet ju alla att de uppenbarligen inte har särskilt mycket att skydda.
För övrigt äger 9/10 nära-döden-upplevelser rum framför slottet, och mina ”olyckor” är tydligen inte de enda.

Gilla, dela, följ gärna!