Snabbrapport

Vilken trist delfinal. Bäst var helt klart Face-84 och Suzzie Tapper. Tradigast var Michailoff och fucking Sjögren. Herregud så trist. White trash-Velvet kommer aldrig bli nån stjärna för att hon är just så trashigt trist och ALLDAGLIG. Amy Diamond är ett barn och barn ska inte arbeta. Hur lång tid tar det innan Amy gör en Brittan och fotas troslös och nedknarkad?
Usch.
Jag har hört att Perrellis låt är en vinnare och Carolas är en typisk trea. Bra så. Looking forward to it.

Please follow and like us:

Svenska hemsidor

Kollade i förra Qx och läste att de berömde Magnus Carlssons hemsida och jag måste instämma. Den informativ och snygg och det kan man sannerligen inte säga som många svenska artisters hemsidor. Vore jag ett stort Magnusfan skulle jag älska att få höra de outgivna demolåtarna + läsa hans kommentarer om dem.
Nina & Kims hemsida är (tack och lov) stängd just nu. Sist jag kollade, för ett par veckor sedan (i och med att jag lekte med dem på hundängen), var den inte uppdaterad på två år.
Cardigans hemsida är snyggare nu än den var för ett tag sedan. Då var den verkligen bedrövlig.
Carolas site är okej, men någon borde korrläsa hennes personliga brev till fansen. Jag säger bara sär skrivning.
Nanne (God bless her) har också en okej sida men den känns en aning högstadiegjord. Men plus för att hon själv verkar ovanligt engagerad i den.
Sedan finns det ju de som inte har någon hemsida alls och det är ju trist. Hur mycket info kan man inte få ut till sina beundrare (och belackare) för en minimal utgift!?

Please follow and like us:

Stars

Jag är inte på något sätt “starstruck” men det är ju något visst när man möter sina barndomsidoler.
Eftersom jag är uppväxt i en småstad på västkusten blev jag till exempel överlycklig när Elisabeth Andreasson kom och signerade skivor på Obs 1985. Synd bara att hon skrev “Kram till Jim” istället för “Kim” på LP:n (mailade hennes bolag förra året och sa att jag var trött på det minnet och ville ha en ny signerad LP. Still waiting). Sen är det de här kändisarna som man inte ser som “kändisar”, som man träffat innan de blev just “kändisar”; Magnus Carlsson till exempel. Vi är jämngamla och uppväxta i samma håla. Och medan han klinkade Carolalåtar på pianot på konfirmationen stod jag bredvid med stora blå ögon och svallande blont hår (och förmodligen hängslen a’la 1987). Andreas Lundstedt såg man ju ute i många år innan han blev Alcazar-Andreas och Mathias Holmgren och jag umgicks i samma kretsar just när jag flyttat till Stockholm (typ 1937) och han är fortfarande lika tjenis som alltid (upptagen så klart) (fan). Tillbaks till barndomen ett slag. Lena Philipsson råkade jag springa på på Liseberg 1987 och fick hennes autograf och var överlycklig. Men den största barndomsidolen (badabadabaa!); Carola (surprise!) träffade jag inte förrän 2003 på en signering på Åhléns City. Jag var svettig av nervositet (!) men hon var hemskt rar och kramades och berömde mitt halsband (ett enormt hjärta i silver som jag fått (eller snarare krävt att få) av min kära mor.
De två största av de största – Madonna och Kylie – har jag bara sett på håll. På scen. Samma kväll dessutom. Och okej; jag var 25 och ja, jag försökte ta mig in på hotellet där de bodde. Både genom att helt sonika låtsas att jag bodde där och genom köket. Men tji.
För att inte tala om LESBISKA Samantha Fox (det är fortfarande lika kul att hon är homo!). Fick tag i henne när hon uppträdde på Sthlm Pride häromåret och hon var hemskt rolig. Hade med mig ett CD-omslag (någon limiterad upplaga) som hon verkade ha glömt ens existerade så hon visade det för sitt band innan hon signerade. Det sitter inramat på min köksvägg nu.
Men nej; jag är inte starstruck.

Please follow and like us:

Hatkärlek

Jag känner en mycket jobbig, hjärtslitande hatkärlek för denna kvinna. Hon är en smula besatt och har en skev verklighetsuppfattning och hon har sagt en hel del konstiga saker genom åren. När jag läste den där QX-intervjun hon gjorde i samband med lanseringen av sitt My Show-album övervägde jag att göra ett stort konstverk av alla mina Carola-skivor, fanclubtidningar från 80-talet och andra prylar. Insåg dock att det vore som att förneka en stor del av min barndom. Jag menar; jag hade ju bara Carola. (Tills Madonna tog över mitt hjärta.)
Så; om fröken Carola nu inte förstår bättre än att hon verkligen tror sig veta att homosexualitet är onaturligt så låter jag henne tro det. Ser man något som finns i naturen (som dessa homofåglar som det skrevs om i tidningarna för ett tag sedan; som levde tillsammans år efter år och stal andra fåglars ägg och ruvade dem) som onaturligt har man sådana skygglappar för ögonen att det krävs ett mindre mirakel för att få personen ifråga att se annorlunda på världen.
Jag tycker det är onaturligt att vara 39 år och tala som en bebis. Men det är okej; så länge fröken C inte går ut och slår andra människor på käften får hon tala hur hon vill.
Inte för att ta Carola i försvar, hon är säkert skyldig till en massa korkade uttalanden, men efter att själv ha sett hur pressen vinklat saker då de trakasserat min arbetsplats dygnet runt fler än en gång genom åren, väljer jag att inte döma Carola innan jag själv talat med henne om saken.
“Jag är stolt över att vara en gay-diva”.
Hon må fiska röster.
Eller så har fröken Häggkvist blivit vuxen.

Please follow and like us:

Halleluja

I’m proud to be a gay diva
Carola på presskonferens i Aten

Please follow and like us:

Carowla

Ordbankaren gjorde mig uppmärksam på en artikel i Aftonbladet.
Intervjun kan man se på ESCToday (den bästa eurovisionsiten, eller har ni andra förslag?).
Början är ju fantastisk; “Hey everyone, this is Carowla”.

Please follow and like us:

Valpar

Hemma från jobbet. Fråga mig inte hur jag tog mig upp i morse. Har ingen aning. Igår kom R och M över och såg Mello. Sedan träffade jag Hetero-J på Torget. Några kommentarer om Mello då;
Pontares låtar är alltid lite obehagliga; lite nynasseaktiga (även om han tar avstånd från sådana sympatier). Laila är ju snygg och sjunger bra men låten säger mig verkligen absolut ingenting. Günther är het. Sandra Dahlberg kunde inte – som jag misstänkte – leva upp till sin nya “sexighet”. Hon är på tok för hemvävd för det. Lite som Britneys påklistrade “sexighet”. Evan är snyggare ofixad och sjunger bättre på skiva. Gillar låten men texten är under all kritik. Rednex är värdelösa som vanligt och sångerskan (förlåt) är så ugly (förlåååt) att jag blir ledsen i själen. Björn Kjellman kan inte sjunga men är charmerande och jag gillar låten. Slutligen; Carola. Hon regerar.
Imorgon ska jag åka och se på valpar 🙂

Please follow and like us:

10 mars

Jag lider av allvarlig schlagerfeber. Säga vad man vill om Carola men det är uppfriskande med en riktig popstar. Som vågar vara en riktig popstar. Jag är så fruktansvärt nyfiken på hennes låt att jag inte vet hur jag ska kunna sova i natt. Så illa är det.
Tänk att Anna Book skulle bli så där het igen. Efter alla dessa år. Finns det någon fjantigare än Paolo Roberto. Skulle väl vara Anna Maria Corazza Bildt i så fall.
R är så fin. Han hör direkt på min röst om jag är det minsta nedstämd. Då ringer han en gång i timmen för att “kolla läget”. Rart.
Jag trodde att Carola hade gjort det igen men när jag hörde intervjun i sin helhet var det ju inte så farligt. Mer som att; “jag vill jättegärna prata med dig om det här men det är inget man drar över på en kafferast och just nu är det jättemånga som vill prata med mig”.
Men det vore verkligen underbart om Carola kunde vakna upp ur sin koma och lära sig att tänka själv.
Väldigt skönt att inte jobba häcken av sig. Lediga dagar är guld värda. Hade en hemskt konstig dröm som fick mig att tänka på att jag gått in i fas 4. Första fasen är barndomen, andra är tonåren tredje är de vilda åren mellan 20 och 30 och nu då? Jag vet inte vad fjärde fasen heter men jag ska nog komma på det snart.

Please follow and like us:

Siesta

Siesta är ingen dum idé. Nyvaken. Ytterligare en bild på karameller eftersom det är det som gällt de senaste kvällarna. Gårdagskvällens Congratulations, ESC 50 år, var ju en trist historia. Varför dessa tråkiga dansare? De kunde väl visat uppträdandena rakt av istället. Tur att Dana var där i alla fall. Henne kan man lita på. Vilka utstyrslar! Carola var ju bara plågsamt pinsam. Att “Halleluja” var hennes favoritlåt kunde man ju inte ha gissat. Synd att barndomsidolen skulle falla så platt på näsan. Det gör lite ont i själen faktiskt.
Hursomhelst uppe med tuppen i morse. Sydde gardiner. Fållade och höll på (mest D). De blev enormt tjusiga i köksfönstret. Måste lägga in en bild någon dag.

Please follow and like us: