Allting har sin tid

Jag är ett enormt fan av tv-serien Dynastin (min hund är döpt efter Blake Carrington, för tusan!) men jag hade ingen aning om att serien återuppstod 2017. Jag har nämligen ingen koll på nya serier, filmer, musik etc. Allt bra har redan gjorts och allt finns att finna i mina enorma musik- och filmhyllor. Allt nytt är massproducerat, tillrättalagt skräp utan själ.
Men jag gav nya Dynastin en chans.

Så jäkla värdelöst. Fattar producenterna inte det? ”Det här håller inte.”
Varför skapar de då inte en helt ny serie?
Ja just det. Ingen skulle ju titta på den. Jag hade ju aldrig kollat på denna dynga hade kopplingen till Dynastin inte funnits där.

Men nej, hörni. 
Allting har sin tid. Det går inte att göra om en succé. (Gäller allt här i livet.)
Njut av minnena istället. Se om filmen/serien. Spela en LP på repeat. Se på gulnande fotografier från en lycklig period som du ändå inte skulle vilja ha tillbaka eftersom omständigheterna inte är de samma idag.

Låt saker och ting vila i frid.

Och våldta för f@n inte Dynastin!

Så ska det se ut!
Det var bättre förr.
Gilla, dela och följ, för tusan!

Skivrecension: Kim Wilde – Come Out And Play

Kim Wilde - Come Out and Play

Åttiotalspuman Kim Wilde släppte just sitt elfte album Come Out and Play – det första sedan Never Say Never (2006) – som innehöll nya inspelningar av gamla låtar + ett gäng (riktigt bra) nya.
Den här gången låter det mycket mer gamla Kim Wilde om det hela; upptempo, energiskt och lite… ungdomligt. Här och där finns dock några spår som låter en smula mognare – eller åtminstone lite mer som de (då) nya låtarna som fanns med på Never Say Never.
Till skillnad från de svårflirtade recensenterna så gillar jag det jag hör!
Mina dyrbara betyg syns nedan.
(Albumet hittar du här.)


Länkar: DN Exp Skå GP BT Cor DT KB UNT

Gilla, dela och följ, för tusan!

Snön yr och lunchen är serverad


Jädrans gött att jobba hemifrån, men Sebbe är lite förbryllad. Ja, kanske till och med lite irriterad. Även han vill ibland vara i fred och bara få ”vara”. Nu ugglar han i köket medan jag jobbar i vardagsrummet. Nyss var han ute på balkongen men snöälskar-Sebbe har börjat tröttna på snön. Vi ser båda fram emot våren!
Som ni ser är lunchen mycket smal och hälsosam: quorn (citronpeppar!) och paprika och salladskål och lite blomkål på det. Mums. Ja, min nya hälsosammare, POSITIVA livsstil går som på räls!

Jag spelar 80-talsmusik här hemma. Åh, vad det var fina musikaliska tider! Fantastiska videor och underbart slyniga låttexter. Ingen var perfekt. Inget var perfekt. Det hade sin charm men nu är det ju blankpolerat, fläck- och felfritt som gället. Not hot.
Hur underbar är inte denna låt och video? Jo, det ska jag tala om för er: tokunderbar!

Hittade också ett klipp föreställande historiens absolut sämsta uppträdande. Och ändå fick den oerhört sura och tvära bruden applåder. Se och njut.

Gilla, dela och följ, för tusan!

Sexy MILF

Apropå pattbrudar.
Samantha var såklart min favorit, men Sabrina gnäggade henne i hälarna. Den italienska puman släppte nyligen ett samlingsalbum och hon passade då på att spela in en ljuvlig cover på Cardigans ”Erase/Rewind”. Fantastisk säger jag. Love it.
Förresten så har de forna rivalerna spelat in en gemensam bit! Ja, en cover på den där kända gamla dängan ”Call Me”.
Sabrina Salerno är verkligen en superpuma. En riktig MILF. Mums, säger jag bara. Snygg video också – helt i min smak.
(Ja, det märks tydligt att de var inspirerade av Kylies ”Can’t Get You Out Of My Head” både när de producerade låten och när de spelade in videon.)

Uppdatering: jag verkligen älskar ett par saker i denna video! Först och främst hennes lilla ”hand move” 00:31 in i klippet, när hon sjunger ”…difference it makes”. 00:43 kommer nästa fina rörelse då hon pekar så vackert medan hon sjunger ”…before”. Hahaha. Underbart! Under-bart! Humor! Hu-mor!

Gilla, dela och följ, för tusan!

Cool eller bara envis?

När jag satt på tuben på väg till jobbet idag klev det på en tjej jag inte kunde sluta stirra på. Nej, oroa er icke; det var ingen pervers blick. Hon var intressant. Hon såg egentligen ut som en ridtjej, men ändå inte. Hon bar cerisefärgade stövlar och hade en hårsnodd + tröja i samma färg. Väskan hennes var mintgrön. Ur den plockade hon fram läppglans som hon oaktsamt applicerade runt, runt på de pliriga läpparna i säkert ett par minuter.

Vad jag inte kunde komma fram till var om hon var “cool” eller faktiskt bara en envis 80-talare (som ni vet älskar jag det mesta som har med 80-talet att göra så se inte detta som något negativt).
Hmm.. Detta var dagens djupa tanke. Det är ju trots allt lördag.

Gilla, dela och följ, för tusan!