• Starkt intryck

    Roligt på morgonpromenaden (det händer ju alltid nåt när jag går utanför dörren):

    En kvinna var på väg ut från ett gym och plötsligt tilltalade hon mig (på svenska med en liten finsk brytning, vilket inte är att förväxla med finlandssvensk dialekt).

    – Är du NN:s kompis?
    – Hmm. Nej.

    Först kopplade jag inte eftersom jag inte har nån vän med det namnet i Helsingfors.

    – Jo, det är du. Vi har träffats en gång.

    Då gick det upp ett ljus. Hon menade min vän NN från Stockholm, och mycket riktigt hade vi träffats då NN var på besök. Jag minns att vi pratade politik (vilken överraskning!) och om kärlek (ännu en överraskning!).

    Men hur hon kunde komma ihåg mig efter ca en timme i en hotellbar för snart ett år sedan förstår jag inte.

    Kanske tyckte hon att jag var snygg. Alternativt osedvanligt ful.
    Eller intelligent. Alternativt helt bäng i bollen.
    Eller rolig. Alternativt jättetråkig.

    Vilket som. Det är ju kul att göra ett starkt intryck av något slag.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *