Ibland måste man förlåta och gå vidare

kim milrell da costa

Jag måste ju berätta att jag tog tillbaka Kärleken som jag lämnade för en vecka sedan. Ja, så blev det. Igår hade vi vår ”första date” då han, som jag kallar Zlatan, kom över på middag.

Nu är det ju så här i livet att tiden är begränsad och ibland måste man förlåta och gå vidare. 
Allting var perfekt igår kväll. Och detta med att han är en djup person som man kan tala med om djupare saker. Underbart. 
Han kanske blev lite skrämd av mitt utbrott och insåg att han faktiskt kan förlora mig, så han skarpade ordentligt.

”I love you also as a friend”, sa han klockan 03 när vi inte kunde sova och vi satt på terrassen och han just hade lagt armen om mig. 
”That’s why it’s called boyfriend”, svarade jag näsvist. ”Boy. Friend. Or man. Friend. Actually.”

Han sa att han känner att jag är glad. Han är mycket för att känna saker. Ord är ord och man kan säga vad som helst men att känna vad en annan människa känner är en annan sak.

Mmm, och så sa han att ”you are glowing”. Jo, jag kände det också. Allt var ju perfekt.

Så jag ger det en chans. Det måste finnas en mening med att just vi träffades. Vägen till vårt anspråkslösa livsmöte var minst sagt lång och full av omvägar. Det måste finnas minst en väldigt tung anledning.

Gilla, dela, följ gärna!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *