• Amatörpsykologen i mig

    Det blir aldrig som man tänkt sig.
    Vid midnatt ringde det på min dörr. Jag ogillar oväntat besök men om det ringer på vid den tiden så vet jag att någon behöver mig.

    Det var en granne som ville prata av sig och jag som fjolla är ju tydligen en bra lyssnare.
    En timmes amatörpsykologi senare gick hon hem och jag gick till sängs.

    Klockan 02 ringde det på igen. Samma granne. ”Det var bara en sak till…”
    Klockan 04 gick hon hem. Med lättat hjärta.

    Trött idag, men det känns bra att ha fått hjälpa en medmänniska – och att dessutom ha fått älta själv.
    Jag har världens bästa grannar och det borde göras en dokusåpa av människorna i detta bostadshus.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *